Gårdarna runt sjön ...

Som den obotliga romantikern jag är älskade jag Birgit Th Sparres bok Gårdarna runt sjön. Jag läste den första gången som tonåring och jag levde mig verkligen in i berättelsen om de vackra gamla gårdarna vid sjön Åsunden. 

Jag kom att tänka på boken Gårdarna runt sjön när jag rensade bland böckerna och fann mitt gamla exemplar. Och tänk jag tyckte den var lika läsvärd fortfarande efter alla år. Ska kolla på biblioteket om resten av böckerna finns att låna så jag får veta hur fortsättningen gestaltar sig för Diana och de andra karaktärerna. Böckerna finns också i en nyutgåva som E-böcker hos Melker Förlag.

Gårdarna runt sjön är en verklighetsflykt på hög nivå. Läsarna blir förflyttade bakåt i tiden och närheten med de mycket speciella människor som i Birgits värld en gång befolkade trakten runt Åsunden är påtaglig. Självklart är detta en klassiker som tål att läsas om igen för oss med några år på nacken och för första gången av alla i den yngre generationen som törstar efter romantik. 

Pärmbild

Pärmbild

Pärmbild

Pärmbild

På Stjärnö, den vackraste av gårdarna runt sjön, växer moderlösa Diana upp tillsammans med sin far och morbror. Hennes spröda skönhet och intagande väsen trollbinder alla. För Joachim Riddercrona, barndomsvännen på Heljö slott, har hon kommit att betyda allt. Men Diana går sina egna vägar. Joachim, som är van att kunna erövra de kvinnor han vill ha, bevittnar hennes förälskelse i andra män. När lek blir allvar och idyll förbyts i tragedi, lämnar Diana gårdarna runt sjön i avsikt att aldrig återvända. Men ödet vill annorlunda och hon kan inte glömma Stjärnö och Joachim. Hennes längtan tillbaka blir allt starkare.

Gårdarna runt sjön är den mest kända romansviten och omfattas av följande delar:

  • Gårdarna runt sjön
  • En gård till salu
  • Ramsjögården
  • Lindöarvet
  • Det hände på gårdarna
  • Vägen till Ekenäs
  • En gård byter ägare
  • Herrgårdsromans
  • Lyckan går igen



Lånat foto

Birgit Sparre har baserat miljön och karaktärerna på sin egen uppväxt. Hon föddes under hemliga omständigheter och adopterades 1904 av de barnlösa greveparet Carl och Signe Sparre. Till sin stora sorg fick hon aldrig veta vilka hennes biologiska föräldrar var. Det har funnits en mängd spekulationer om vilka hennes föräldrar var, medan fosterföräldrarna tog hemligheten med sig i graven. För den som vill veta mer finns det en fantastisk bok "Flickan från ingenstans" skriven av Agneta Tjäder.

Birgit Sparre satte sin vackra hembygd på kartan och nu är det en stor turistattraktion. Många bussar kryssar på de smala vägarna för att se en skymt av husen som en del är privata bostäder och andra visas med guider. Jag och min syster hyrde en bil och åkte till Ulricehamn med stora förväntningar. Det visade sig lättare sagt än gjort. Även med karta var det svårt att lokalisera de olika husen. Vi såg en skymt av Sjöred som då ägdes av Ingemar Stenmark men det kändes lite konstigt att stå utanför huset och titta. Vi åkte vidare till Torpa som var ett intressant hus med mycket historia i väggarna. Vår lilla resa blev ändå minnesrik för vi såg så mycket andra sevärdheter och så var det så vackert vid Åsunden. Vi har inte gett upp våra planer så nu ska vi åka med en guidad busstur i Birgit Sparres spår.



Lånat foto

Torpa stenhus (Heljö)

Det är något visst som händer i kroppen när man reser till Torpa Stenhus. Omgivningar är så underbart vackra. I maj månad breder vitsippor och blåsippor ut sig som ett mjukt täcke mellan de gamla ekarna och i bakgrunden glittrar Åsundens klara vatten.

Hofsnäs (Lindö)

Hofsnäs Herrgård ligger belägen på det smala näset mellan Yttre Åsunden och Torpasjön. Herrgården har anor från 1400-talet då den kallades för Håcksnäs och beboddes av väpnaren Jöns Nilsson. Idag bedrivs det café och restaurangverksamhet i byggnaden.
Hofsnäs ägs av Borås Kommun.

 

Högagärde (Björksund)

Högagärde ligger beläget vid Yttre Åsundens norra strand. Ebba Sparre gifte sig med ryttmästaren Nils Storckenfelt år 1891 och blev då ägare till Högagärde. Gården kom sedan, genom arvsskifte att tillhöra släkten de la Gardie och ägs idag av Magnus Barnekow.

 

Sjöred (Stjärnö)

Den vackra och stilrena herrgården var Birgit Th Sparres barndomshem. Birgit och hennes mor sålde gården när Birgits fader Carl Georg gick bort år 1920. Sjöred ägs idag av familjen Gunnardo som också äger och driver Åsundsholms golf & countryclub. 


Det gjordes en dramafilm 1957 efter boken Gårdarna runt sjön med Margit Carlquist och George Fant. Den gick på tv för inte så länge sedan och jag hade inte sett den tidigare så det var kul.


"Sjön var vackrare än alla andra sjöar med gröna holmar, lummiga näs och djupa vikar där gula och vita näckrosor blommade året om. Sjön låg i en trakt där historia och sägen fyllde luften likt tysta vingslag av sagans fågel Fenix."


Kram  


Godfrey - promenadkompisen

Jag är dagmamma till dotterns hund Godfrey och han är en underbar kompis på promenaderna. Godfrey kommer från Irland med organisationen "hundar utan hem". Han är den snällaste och finaste hund man kan tänka sig och han fick sitt "för alltid hem" hos min dotter och hennes familj. Alla som träffar Godfrey bara älskar honom och jag tror att han är en lycklig hund. När han först kom var han lite nervös men med tiden har han insett att han kan lita på människor igen. Nu är han trygg och älskar att gosa med oss alla. Han är så kärleksfull och visar det ofta och gärna. 


Godfrey är social och hälsar gärna på människor efter vägen. I dag en joggande 70-plussare och en mormor med sitt söta barnbarn. Jag har aldrig haft så många trevliga samtal med människor jag inte känner som nu. Jag bor i ett 55+ hus och han charmar även alla grannar och hälsar glatt och igenkännande på dem. 

Godfrey älskar höstlöven och krafsar omkring dem så de flyger. Han har också fullt upp med att lukta på alla spår efter vildsvinen som finns överallt vid vägen. De bökar om nätterna och tack och lov har vi aldrig sett dem under dagtid. Våra promenader tar sin rundliga tid och vi njuter av varje sekund. Hemma igen sover han så sött.

Jag är så tacksam för våra dagar tillsammans och hoppas att han känner likadant. 

Varm höstkram

Bad för hälsa och välbefinnande ...

 

För mig är badbryggan sinnebilden för en dröm jag har. Nu bor jag i lägenhet på fjärde våningen och är nöjd med det men en liten stuga med en badbrygga, som bara är min, är en stark kandidat om jag skulle fundera på att byta boende. Kan se mig sitta på den solvarma bryggan med mitt morgonkaffe och sen ta ett dopp. För mig är badandet nästan lika viktigt som skogspromenader för att må bra. Om jag bodde så skulle jag säkert bada varje dag från tidig vår till sena hösten och kanske även under vintern. Gå ut i morgonrocken och sen in i stugvärmen. I den bästa av världar hade jag även en sprakande brasa att värma mig vid. Dagdrömmar jag vet ...

"Visste du att hallänningarna lever längst i Sverige? Kanske beror det på att många gärna njuter av sköna havsbad under hela säsongen. Att vinterbada är någonting alldeles speciellt. Antingen avskyr man det eller så älskar man det. Den rusande känslan i kroppen är densamma som efter att du tränat - ett härligt pirr i hela kroppen. Att bada kallt har visat sig vara bra för hälsan men ökar också välbefinnandet. Du blir piggare, på bättre humör, får bättre minne och sömn. Och lever faktiskt längre."

Jag läste detta på VisitKungsbacka. Jag delade inlägget med texten; "jag visste det". jag mår aldrig så bra som efter ett bad och det sitter i hela dagen. Jag har aldrig vinterbadat men från april till oktober så jag har provat på 10 gradigt vatten och det är klart uppfriskande.

Besök gärna www.visitkungsbacka.se om du vill läsa mer och för tips om utmärkta platser för vinterbad.

Alla har sina egna anledningar för att vinterbada. Kanske en tradition man vill följa, kanske är man ute efter den pirrande känslan eller också vill man visa att man vågar. Jag kan förstå alla de här argumenten men för min del skulle det vara för hälsan och välbefinnandet. 

Enligt flera studier i grannlandet Finland kom man fram till att det är väldigt positivt för välbefinnandet, då badet utlöser ett flertal reaktioner i kroppen. I Finland finns det redan behandlingsrum, där reumatiker sitter i baddräkt i 110 minusgrader under tre minuter. Efteråt är de smärtfria i två-tre timmar. Det verkar som om vinterbad har samma effekt när det gäller att lindra smärtor och inflammationer. Och det är billigare. 

Listan över de välgörande effekterna av regelbundet vinterbadande är mycket lång: det talas om bättre stresshanteringsförmåga, allmänt psykiskt välbefinnande, förbättrad sömn, bättre blodcirkulation, mindre värk vid olika kroniska sjukdomar, lägre blodtryck, förbättrad hudelasticitet, minskad mottaglighet för infektioner, bättre sockeromsättning i kroppen (minskat insulinbehov), större tolerans mot kyla och mycket mer.

Man bör inte vinterbada ensam, alkoholpåverkad, förkyld eller annars sjuk. Har man hjärt- eller kärlsjukdomar eller konstant högt blodtryck ska man diskutera med läkaren innan man vinterbadar.

Kan tänka mig att prova på vinterbad och i så fall blir premiären i Varbergs vackra kallbadhus. Det tornar upp sig som en sagodröm som hämtad ur Tusen och en natt. Balanserande på pålar i vattnet utgör byggnaden ett graciöst blickfång. Byggnaden är uppförd i morisk stil vilket innebär en arkitektur som har sina rötter i Orienten, därav utsmyckningarna med de krusidulliga träornamenten och lökkupolerna.

Det enda som skulle kännas lite obekvämt är att det är ett nakenbad, för damer på ena sidan och herrar på den andra. Jag har aldrig provat på nakenbad men kan tänka mig att det är befriande. Kommer nog över den betänksamheten när jag väl bestämmer mig.

Se det vackra och inspirerande klippet här nedanför när Jonna Jintin isbadar. 



Ha en fin söndag och var rädda om varandra.

Varm höstkram 

Tankar om bloggandet ...

Hösten är här och för mig ger den ett lugn och tid för eftertanke. Många tankar dyker upp om både stort och smått. Jag funderar över mitt bloggande och jag har sett att vi bloggare är många som till och från har liknande tankar. För det mesta tycker jag att det är roligt och jag har flera idéer för nya inlägg men ibland är det bara helblankt. Funderar också vad jag vill med mitt bloggande. Min blogg speglar nog mig som person. Jag försöker se det ljusa i tillvaron även när livet har vänt mig ryggen. Det kan ju innebära att jag mest har positiva inlägg trots att jag som alla andra upplever hela spektrat av känslostormar från dag till dag.

När jag började blogga kunde jag lika gärna ha startat en politisk blogg eftersom jag alltid haft intresse för samhällsfrågor och stått på barrikaderna när det begav sig. Som tur var kände jag att det inte riktigt var min grej. Jag är glad att jag inriktade mig på det positiva istället med tanke på samhällsklimatet idag. Naturligtvis kan jag inte helt blunda för verkligheten men det är inget jag tar med på bloggen.




Som högkänslig har jag fått lägga upp en strategi för att inte låta allt elände i medierna ta över min tankevärld. Jag har helt enkelt slutat följa nyheterna och tidningarnas rapporteringar. Jag har haft många sömnlösa nätter efter bilder och historier om det allt grövre våldet som drabbar helt oskyldiga människor och djur. De meningslösa övergreppen som kan drabba oss alla om vi råkar befinna oss på fel plats vid fel tillfälle. Det tar så hårt på mig och hos oss som har olika grader av högkänslighet stannar känslan av offrens utsatthet länge kvar. Jag måste helt enkelt ransonera intrycken från medierna för min egen hälsas skull.

Med det sagt kommet jag nog att fortsätta ungefär som tidigare med min blogg åtminstone tills jag kommer på andra tankar. Det allra bästa med bloggandet är alla fina bloggvänner jag fått som förgyller min dag. Berätta gärna hur ni tänker runt ert bloggande.



Kram till alla bloggare därute


Bevara höstkänslan ...

Efter en regnig natt tittade solen fram och det var så skönt på promenaden med värme i luften och de vackra färgerna i ett collage som i sagans värld. Jag är så glad att jag har naturen ända in på knutarna, den ger mig så mycket sinnesro. Färgerna är magiska och jag vill njuta av allt det vackra länge men av erfarenhet vet jag att snart står träden kala och växterna vissnat ner och allt blir gråare. 




Men det finns ett sätt att stanna upp den här utvecklingen i mindre skala, till husbehov. Det lärde jag mig hos bloggvännen Gunilla som hade ett intressant inlägg om konservering av löv på sin fina blogg, Nillas Hälsa & Harmoni. Jag köpte Glycerol på apoteket som bevarar kvistar och höstlöv. Hur man går tillväga berättar Gunilla på sin blogg. Där kan ni också se höstlöv som konserverades av Gunillas mormor för minst 70 år sedan. Ofattbart att de är så välbevarade och har en fantastisk färg efter så många år. När jag tänker efter har jag faktiskt konserverat kvistar på 70-talet men aldrig bara löven. Jag hittade många vackra löv som jag nu ska konservera. Det blir så spännande och jag återkommer med resultatet.

 

Passerar den här steninstallationen som någon gjort, kanske lekfulla barn eller någon som kände sig konstnärligt kreativ. 
 

Njut & må. Höstkram


Taggat med: 

, ,

Sensommardagar ...

Efter regn och rusk kom den gudomliga värmen tillbaka lagom till helgen. Vet inte om kriterierna för brittsommar är uppfyllda, tror att det ska vara i början på oktober om rätt ska vara rätt. Men det är så himla skönt så vad spelar det för roll? Motionsrundan blev längre än planerat för jag hade ingen lust att gå in. Tog en liten omväg förbi kvartersbutiken och köpte en strut med mangosorbetglass. Kan det vara sommarens sista glass? Verkar bli lika fint i morgon så då blir det en utflykt till Botaniska Trädgården i Göteborg. Spännande se förvandlingen sen i våras när vi senast var där. Då låg allt i sin linda, färdigt att spricka ut och nu förbereder sig naturen till vinterns vila. 

Det känns som en brytningstid med både blommande växter och höstfärger som sakta men säkert visar sig. En ljuvlig tid att vandra i skog och mark och många små mirakler att begrunda. Hela mitt sinne fylls av olika sinnesstämningar. Vissa dagar med vemod och gråtmildhet men för det mesta med glädje och positiva tankar. För mig är hösten tid för reflektioner och eftertanke. Jag kan nästan likna hösten med tiden runt det nya året. För många av oss är det naturliga omstarter när vi är tillbaka i våra invanda rutiner igen men det kan också vara en restart när vi väljer helt nya stigar att gå. 



Lagom till fredsdagen pyntades rondellerna här hos oss med duvor och fredsmärken. De lyser upp så fint där de hänger i trädet. De är inte bara dekorativa de har också ett viktigt budskap till en allt oroligare värld.

Ha det så gott & kramen


Julrosen - drottningen i den sovande trädgården

"När man tvivlar på sig själv och livet är det bra att ha en julros vid dörren." Så skriver Karin Berglund i Bonniers stora bok om trädgård. Starkare tröst än undret under snön finns inte enligt henne. Jag är beredd att hålla med för julrosen är så magiskt vacker och exklusiv när de små till synes bräckliga knopparna strävar upp genom snön. De liknar anemoner eller vintergäck som de är nära släktingar till. Det finns 20 olika arter av julros och mängder av hybrider. Julrosen bjuder på ett färgspektra från grönt och vitt till gult, rosa, rött och mörkt violett. Blommorna kan också vara fläckiga och de kan ha olika former som anemon- eller klockform, och de kan vara enkla, halvfyllda eller fyllda. De hör till familjen ranunkelväxter. Julrosen blommar vanligen i mars - maj, men om vintern är tillräckligt mild kan den även börja blomma i november eller december. 
 



I Sverige är det bara den grönblommande klockjulrosen, Helleborus foetidus, som finns naturligt förvildad. 

I Botaniska Trädgården i Göteborg finns en hel del julrosor på lite olika platser. Den bästa tiden om man är intresserad av julrosen är tidig vår, gärna runt mars - april då de blommar rikligt. 


Enligt sägnen användes julrosen förr till att mota bort onda väsen. Man hängde upp den i lagårdsdörren för att skydda djuren. 

Även Selma Lagerlöf tyckte det var något magiskt med julrosen. Hon skrev en fantastisk julberättelse - Legenden om julrosorna från 1908.

”Rövarmor och hennes familj bor i en grotta i Göingeskogen i norra Skåne. De har svårt med mat och är fördrivna från samhället pga deras tjuvaktighet. När rövarmor når fram till ett kloster på tiggarstråten fascineras hon av alla de vackra blommor och örter som växer där. Hon berättar för gamla munken Hans om en ännu vackrare trädgård som varje julnatt växer upp i Göingeskogarna. Han blir intresserad och tar sig dit nästa jul. 

Rövarmor har inte överdrivit. Det är ett paradis som möter munken och han dör lyckligt mitt i all blomsterprakt. Fastklamrad i hans hand finner man några rotknölar som förs tillbaka till klostret. Först till jul året därpå blommar knölarna. Det är julrosen och det var så denna vackra blomma nådde oss.”


Evas Foto

Hur konstigt det än kan låta, med tanke på min fascination för blomman, har jag aldrig haft en julros men den här julen ska det bli ändring. Har sett en fantastisk julros hos blomsteraffären som jag ska köpa och då passar det bra med dessa skötselråd som jag lånade hos Blomfantast som är en jättefin blogg om växter och blommor.

Julrosen är lättsam och kräver inte mycket för att trivas. 

  • Håll den fuktig. Den vill varken torka ut eller stå för blött.
  • Vill du att den ska blomma längre så låter du den stå svalt. Då krävs det mindre vatten.
  • När den blommat över kan du låta den stå någonstans lite svalare och sedan plantera ut den i trädgården på vårkanten. 
  • Utomhus gillar den att stå halvskuggigt.
  • Man ska vara lite försiktig när man fixar och donar med julrosen. Den har en växtsaft som kan vara starkt irriterande på huden. Dessutom är växten giftig, så det kan vara läge att undvika den om man har småbarn och djur som brukar stoppa saker i munnen.

Välkommen oktober & höstkram till er alla


I det enkla bor det vackra ...

Plötsligt en morgon känns det annorlunda. Det går väldigt fort, oftast över en natt. En krispigare känsla i luften, en annan doft, mer mullmättad. Hög luft som berättar om annalkande höst. Det är tystare. Fåglarna återerövrar luftrummet från gräsklippare och utombordare. Det är tomt på stranden, idag badar ingen, men det ligger en kvarglömd handduk på en sten.  Badtermometern flyter fortfarande under bryggan men ingen är längre intresserad av att veta temperaturen. Förra veckan vimlade fjärden av segel, idag ligger den nästan öde. En ensam motorbåt stävar förbi. Det ser kallt ut i sittbrunnen. 

Jag har nu tagit till mig hösten fullt ut. Vi har haft några stormiga och regniga dagar men idag på min morgonpromenad sken solen och jag passade på att plocka en liten blombukett. Är nog mest sånt som betraktas som ogräs men jag tycker att de är så vackra. Härligt att man kan plocka blommor i mitten på september. Ernst ord om enkelhet passar så bra in på sånt jag uppskattar.






Vet inte om dessa vita blommor är vildblommor eller om de kan ha spridit sig från någons trädgård. Känner inte igen dem men söta är de. Våran lilla kattfröken Kajsa älskar blommor precis som matte och hon ger sig genast i kast med att undersöka dem. Det tog nog på krafterna för hon tog sig en liten power nap mitt i den spännande blomsterleken. 

 


Såg att varmare väder är på väg till helgen så det kanske blir ett sista dopp i havet. Bara att njuta så länge det varar och sen ser jag fram emot en lång och mysig höst. Jag tycker så mycket om Tove Janssons Höstvisa och den ger mig en skön och hoppfull höstkänsla. 

"Skynda dig älskade, skynda att älska,
dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut"
      


Njut & må. Höstkram
 

      

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Släppa taget om sommaren...

Jag känner ett litet stänk av vemod nu när vi är inne i september. Visserligen håller jag krampaktigt kvar sommaren så länge det bara går. Fortfarande varmt och jag har nyss badat i havet. Men tiden går så osannolikt fort, vart tar den vägen kan man fråga sig. Tänk om man kunde stoppa tiden en stund kan jag tänka ibland när jag mår som bäst och njuter av tillvaron. Men tiden tar ingen hänsyn till mina önskningar så jag börjar så smått göra mig redo för höstens ankomst. 

Rutinerna är tillbaka efter sommarens lättjefulla leverne. Jag är tillbaka i motionsspåret igen och tar långa sköna skogspromenader med dottern och hennes hund. 



Naturen är som alltid en källa av små och stora mirakler. Det gäller bara att man tar sig tid och låter sig hänföras av allt som moder jord så frikostigt bjuder på. 

Ser en hel del blommor som rödklöver, blåklockor, snårvinda, baldersbrå och en hel del andra som jag inte vet vad de heter. Nu finns det också så många vackra torkade grässtrån i olika former.




Jag och min syster gjorde en utflykt till ett nytt outforskat ställe som heter Äskhult och jag blev helt betagen. En välbevarad 1700-talsby några mil från Kungsbacka i Halland. Vackra silvergråa hus i genuin landsbygdsmiljö. Det kändes som tiden stannat upp och man kunde nästan se hur det såg ut när byborna brukade sin jord och levde sina liv här. Ett sånt ställe som jag älskar och gärna besöker snart igen. 

Det fanns små trädgårdar vid husen och det blommade så vackert fortfarande även om mycket vissnat och torkat till fröställningar. Jag kan tänka mig hur vackert det är på våren och sommaren när allt grönskar och när syrenerna blommar. I uthusen hängde lin och andra växter på tork. 



Nu är säsongen slut i Äskhult och alla djuren åker hem till bonden. Stugorna stängs och pigor och drängar vilar upp sig till julmarknaden - Jul i Äskhult. Kan tänka mig vilken julstämning det blir i den vackra byn med de gamla gråa husen. Det är sinnebilden för julbonaderna som jag minns från mitt barndomshem. Här kan man nog få se både tomten och vättar. Magiskt för en julälskare som mig. Jag längtar ... 

Även om gårdarna och kaffestugan är stängda kan man vandra efter stigarna här och njuta av atmosfären. Läs mer på Äskhults hemsida och se mera bilder på Evas Foto Refugium.

Ha det så gott & kramen 

Gamla hus och vildvuxna trädgårdar ...

Nu under sommaren går två av mina favoritprogram på SVT 1 "Det sitter i väggarna" och "Där ingen skulle tro att någon kunde bo". Ibland undrar jag om jag är född i fel tid. Jag har en sån dragning till gamla hus och jag älskar "Det sitter i väggarna". Historikern  Christopher O'Regan och byggnadsantikvarien Erika Åberg hjälper nyfikna ägare till gamla hus att lära känna sitt hus, till både kropp och själ. Så spännande följa Christophers grävande i historien och han lyckas över förväntan få fram när husen byggdes och vilka som bott där under årens lopp. Erika hjälper till med olika renoveringsprojekt och gör allt enligt gamla seder och bruk. Spännande när hon skär ut en ruta på den tapetserade väggen och sedan bläddrar bakåt tills hon får fram grundtapeten. Jag är lite kluven när det gäller renoveringarna eftersom jag gillar vitt, svart och accentfärger i heminredning men samtidigt är det så häftigt när de renoverar husen till ursprångsskicket så att de passar till husets ålder. Ett gammalt hus har så mycket att berätta både gällande byggkonst och levnadsöden. Alla hus har sin charm vare sig det är stora pampiga sommarhus i skärgården eller små torp i norrlands inland. Dessvärre är det många ödehus som förfaller och så småningom tas tillbaka av naturen. På bilder har det en ödesmättad charm men jag tänker på alla kakelugnar, spegeldörrar, antika lås, breda golvplankor och så mycket annat som går till spillo. En stor kulturskatt som inte tas tillvara. 

I programmet "Där ingen skulle tro att någon kunde bo" får man se vackra gamla släktgårdar i hisnande vacker natur i Norge. Ett underbart program som berör och visar hur människor väljer att leva och bo utanför sin vanliga comfortzon.

När jag tänker på ödehus går mina tankar till ett torp som jag har starka känslor för. Hemmanet heter Avasjö 47 Älgåker och ligger i Västerbottens inland. Här tillbringade jag min tre första levnadsår och sen alla semestrar under min barndom. En underbar plats för oss barn med blommande ängar, skog och en sjö med ett båthus som luktade tjära. Pappa byggde en lekstuga där vi älskade att leka. Jag minns inte så mycket från de första åren men desto mer från familjens semestrar. Här badade vi, fiskade. hälsade på släktingar och undersökte alla spännande hus som fanns här. Sorglösa somrar som jag aldrig glömmer. Här fanns blommande syrenbersåer, jordgubbsland och många blommor som den orangea Kejsarkronan. 

Jag tror att det timrade boningshuset kan vara byggt i slutet på 1800- eller i början på 1900-talet. Mina föräldrar köpte det av tre syskon Emilinda, Olof och Anders Olsson som är födda 1876-1881. Kan det vara deras föräldrar som byggde huset och bosatte sig där? Önskar att jag hade Christopher O'Regan som kunde hjälpa mig. Vi sålde Älgåker när jag var i tonåren och som med så många hus på den tiden fick de förfalla eftersom det var skogen man var intresserad av. Så glad att jag räddade en del möbler som jag nu vårdar ömt och även den gamla husnyckeln. Jag har kollat på kartor och Älgåkers golfbana verkar ligga ungefär där huset fanns så jag vet inte om det kan vara på samma ställe. Om det är någon som har information blir jag glad om ni kontaktar mig.





En del av möblerna som fanns i mitt barndomshem. Pottskåpet och kommoden har jag målat i grå lackfärg och det lilla skåpet målade jag vitt. Skåpet står på ett större skåp som jag håller på att renovera.





Jag har alltid gillat vildvuxna trädgårdar och gamla torparblommor som mormor hade. Det är något visst med perenner som kan finnas kvar även om husen är borta.  

Jag följer Jonna Jintons blogg där hon berättar om deras liv i den lilla byn Grundtjärn. Om man älskar naturen och att ta hand om gamla släktgårdar måste deras tillvaro vara så nära himlen man kan komma. Jonnas blogg är helt underbar och jag gillar hennes sätt att berätta om både lyckliga och svåra dagar. Jag imponeras av deras sätt att leva och så vackert med mjölkört i brudbuketten. De har gett Ernst ord  "I det enkla bor det vackra" ett ansikte.

 Ha en fortsatt fin vecka & kramen


Minnesrik vecka ...

Augusti är här och jag har haft en vecka full av roliga aktiviteter. Gjorde ett spontanbesök hos dottern med familj för att se den vackra dammen som de gjort i ordning i sommar. Vilket fantastiskt jobb och de gamla gjutjärnssofforna som de fick från stallet är renoverade och målade och passar så bra. Så rofyllt med vattnet som porlar och guldfiskarna som kilar omkring under näckrosbladen. De har även fått ungar som är så söta. Här kan man sitta i egna tankar som barnbarnet gör på bilden. Efter kaffe med glass och hallon gick vi ner till båtbryggan och tog ett dopp i havet. Jag älskar att bada och tar alla tillfällen som bjuds. Här fanns en del kanadagäss men inte så många att det stör. 















Som jag har längtat att se utställningen The Art Of Banksy som visas på galleri Fredstan i Göteborg och i fredags, på min födelsedag, var det så dags. Banksy är en av världens mest kända konstnärer samtidigt som han är helt okänd. Bakom pseudonymen är det nämligen ingen som helt säkert vet vem som döljer sig. Vad man vet om Banksys faktiska ursprung är att hans karaktäristiska street art och samhällskritik först syntes på väggar och gator runt om i Bristol, England. Den här konsten är inte så lätt att ta till sig men den är samtidigt inkluderande och jag lämnade galleriet med en massa tankar. Det tog tid för mig att smälta alla intryck. Säga vad man vill om Banksys konst men den berör och jag kan verkligen rekommendera ett besök. Utställningen är öppen tom 25 augusti om ni är intresserade.

Vi fortsatte med en god lunch på favoritrestaurangen Spice of Thailand. Glad stämning i stan med Gothenburg Culture Festival (tidigare Göteborgs Kulturkalas) så vi hade härlig underhållning till maten. Skön avslutning på vår samvaro.







Jag firade faktiskt i dagarna två och på lördag kom hela familjen med fina presenter och blommor. Jag blev så glad att se dem för det är den allra största gåvan för mig. Tack också alla mina fina facebookvänner för alla gratulationer. Jag har med åren lärt mig uppskatta mina födelsedagar på ett annat sätt än jag gjort tidigare. Jag firar att jag har fått njuta av livet ännu ett år och det fyller mig med tacksamhet. 


Ha en skön vecka & ta hand om varandra




 



  
 

Välsignade värmebölja ...


30 grader och strålande sol från en klarblå himmel. Tidigt morgondopp i Rådasjön som är min favoritbadplats här i Mölndal. Även om timmen är tidig är det redan en hel del badsugna människor som har sökt sig hit. Skön skugga på stranden den här tiden och varmt i vattnet. Vad mer kan man begära? Härlig stämning här med ortsbor i alla åldrar och turister. Även änder simmar förnöjsamt omkring.





På hemvägen passerar vi Gunnebo där man med liar slagit hö och torkar det som förr i tiden på höhässjor, Det väcker så många minnen från barndomen. När jag växte upp kunde man se hässjorna stå på rad på åkrarna. Jag glömmer aldrig doften av nyslaget hö och hur skönt det var att ta paus och dricka svagdrickan som mamma alltid hade med. Roligt se att det fortfarande finns kunskap hur man gjorde.





Trots värmen tog vi en liten motionsrunda och passade på att skogsbada i den gröna skogen där kvällssolens strålar letar sig in i lövverket. Skönt efteråt att ta ett kvällsdopp och trots att klockan var åtta var det fullt med glada människor som njöt av värmen både i vattnet och i skuggan under träden. Det var 28 grader och det kändes lite overkligt men så underbart.

Jag försöker fånga sommaren så gott jag kan och låta känslan fortsätta långt in på hösten …


Varm kram








Slottstider ...


I dag lärde jag mig ett nytt ord hemestra - när man semestrar på hemmaplan. Det är precis det jag allra helst ägnar mig åt men jag kände inte till det ordet. Men man lär så länge man lever ...

Vi har sån tur så vi får låna dotterns bil under sommaren och det är härligt när vi vill göra små utflykter. Man blir onekligen lite bortskämda när det bara är att hoppa i bilen så där spontant. 

Det har varit lite mycket nu men bara roliga saker. I förra veckan åt vi familjelunch på Blomstermåla och min dotters pappa som hälsade på från Norrland var med. Lika roligt som alltid att träffas.

Det är så skönt för en kontrollmänniska som mig att bara ta dan som den kommer. Inga måsten - bara vara. Jag och min syster har bestämt att verkligen ta tillvara alla sommardagar och det gör vi med råge. 

Ena dagen strosar vi omkring i trädgården vid Gunnebo Slott och äter en god lunch när vi känner för det. Ett av mina favoritställen som jag ofta besöker. Här är så vackert och jag älskar platser med historia. Jag kan inte låta bli att undra hur det såg ut när slottet var bebott och gästerna kom på besök med  hästskjuts. Naturligtvis blev det en titt i den fina butiken och en god lunch på Gunnebos Kaffehus & Krog. En fin dag som avslutades med en lång promenad i den grönskimrande skogen. 















Nästa dag tänkte vi åka till Åsa havsbad men det var långa bilköer till campingen så vi vände och åkte till Tjolöholms slott istället. Ännu en favoritplats som jag tycker om. Vi åt vår picknick vid den lilla badstranden och Kungsbackafjorden glittrade så förföriskt. Kunde bara tänka vilken lycka att jag får vara här och nu. 


Ha en underbar fortsättning på sommaren mina vänner.


 Ha en fin dag & kramen




Loppisar - skön återvinning

Jag gillar loppisar och idag blev det en liten tur i närområdet. Först åkte vi till Torrekulla där det finns en liten loppis och där vi har gjort många fina fynd. Här kan man hitta lite av varje och det är lika spännande varje gång. Inga fynd idag men mysig miljö och hönorna som spatserar fritt är så söta. I Kvarnbyn finns Returum Second Hand och även här har jag hittat en del fina saker dock inte idag. 

Sista stoppet blev Erikshjälpen och här finns alltid många saker att kolla på. Inga stora inköp här heller men jag är noga med att bara köpa sånt som jag behöver och har en plats för. Inga impulsköp som hamnar i en låda. Återvinning är härligt och att köpa begagnat är bra för miljön. Jag gillar när man kan förena nytta me nöje …





Plötsligt händer det … Den stora lyktan stod så fint uppställd vid vår glasåtervinning och jag var inte sen att ta hem den. Det saknades ett glas på framsidan och det är enkelt att åtgärda, sen är den som ny. Det kallar jag fynd. Den lilla ljuslyktan köpte jag i Torrekulla idag..


Önskar alla mina bloggvänner och besökare en riktigt skön lillördag ♥️


Kram & ha en fin dag



Minisemester i Varberg ...

Jag tar mig lite pausar i bloggandet då och då. Meningen är att jag ska lägga ut en tjusig bild med paus men det är aldrig planerat, bara livet som kommer emellan. Nu under sommaren försöker jag ta tillvara på alla fina dagar så det blir inte mycket tid över vid datorn. 

Ett sätt för mig att "fånga dagen" är att åka ut på lite olika utflykter och det blir mest i närområdet. Jag tycker inte så mycket om att färdas mellan olika mål men däremot att uppleva dem. 

Mitt senaste resmål var Varberg, bara 30 minuter bort med Västtågen. Min syster hade hittat boendet som var en fullträff. Brygghuset Bed & Kitchen var ett magiskt paradis mitt i Varbergs centrum. Här fanns allt, gammeldags charm med alla bekvämligheter. Vår lägenhet låg i ett renoverat gårdshus med utsikt över en prunknande innergård med rofylld vattenfontän och inbjudande hängmatta. Du kan läsa mer om boendet  på min systers blogg, Evas fotoblogg Refugium och på Brygghuset Bed & Kitchen där du också kan göra din bokning. Fantastiskt bemötande av Annika som jag önskar en fortsatt skön sommar. Vi kände oss så välkomna ...








Som den högkänsliga person jag är upptäcker jag detaljer och här fanns det så mycket att hänföras av. Allt var gjort med varsam hand och passade så bra in i miljön. Jag älskar trä som åldrats vackert och rostiga detaljer. Trädgården fascinerade mig med alla stammade fruktträd som var som konstverk i sig. Fanns också ett underbart orangeri där man kunde avsluta dagen med bubbel och jordgubbar.




Första kvällen träffade vi vår kära vän som älskar Varberg och som inspirerade oss till resan. En kall öl på Harrys och trevlig samvaro under några timmar. Sen gick vi ner till Kallbadhuset som var så vackert i solnedgången. Ljumma sommarvindar och vattnet glittrade inbjudande. 






Vi sov gott i våra ljuvliga Carpe Diem sängar och efter frukosten gav vi oss ut på upptäcktsfärd i Varberg. Först gick vi till Engelska parken som var en liten vacker park med spännande statyer och vackra växter. En liten porlande bäck rann genom växtligheten och döm om min förvåning när vi senare på kvällen såg att vattnet var borta. Turistsäsongen var inte riktigt igång veckan efter midsommar så det var nog därför vattnet stängdes av under natten. Vi vandrade efter strandpromenaden och åt en god lunch på Kallbadhusets restaurang. Personalen varnade oss för tjuvaktiga måsar som härjade i stan. Vi satt på klipporna vid havet och njöt av lugnet och den vackra vyn över skärgården. Sån avkoppling för kropp och själ 







På hemvägen tittade vi i några affärer och på torget var det fullt ös med underhållning och utomhusbio. Roligt med ett folkligt torg där alla kan träffas, kändes lite som utomlands. Fint också med kyrkan vid torget. Dörren stod öppen men det var lite sent så vi spar kyrkbesöket till nästa gång.





Vi köpte med oss goda delikatesser och nybakat bröd till frukosten från en härlig mataffär som låg vid boendet. Sista kvällen avslutades med mys i orangeriet medan mörkret föll och ljusen i trädgården tändes. Magiskt ...

Nu är jag åter hemma efter en underbar resa som gav så mycket  och fortsätter söka mina guldkorn i vardagen …






Äldre inlägg