Visar inlägg från september 2013

Tillbaka till bloggens startsida

5:2

Såg SVT:s Vetenskapens Värld i våras när läkaren Michael Mosley gjorde den omtalade dokumentären "Eat, fast, and live longer". Jag tyckte det lät intressant och har läst mycket om 5:2 som metoden kallas och som innebär att man äter vanligt i 5 dagar och halvfastar i 2 dagar. Har även provat metoden i sommar och tyckte att det var ett ganska lätt sätt att leva lite sundare utan allt för stor ansträngning. Det känns bra att jag kan anpassa ätandet efter vad som passar mig. Hur jag fördelar kaloriintaget under fastedagarna och vad jag äter. Det är ganska fritt bara jag håller mig till 500 kalorier under fastedagarna. Jag tror att det är därför metoden har blivit en sån succé och så många lyckas med den. 

Som sagt jag gjorde en nystart idag och hoppas att det kommer att kännas bra. Som jag ser det är svårigheten att variera det man äter under fastedagarna. Har kolla i en bok som heter "5:2 dieten kokboken" av Mimi Spencer och fått en del tips som jag tror passar mig. Jag gör det här tillsammans med min syster Eva och idag åt vi lax med sallad av fänkål, apelsinfiléer och dill. Jättegott! 

                            

Det är många positiva effekter av den här livsstilen förutom viktminskning leder det också till hälsa och välbefinnane på lång sikt. En viktig del att tänka på i dessa tider med försämrad sjuk- och äldrevård. Jag vill hålla mig frisk och alert så länge jag kan.

 Kramen! 

Taggat med: 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Kristallkronor

Jag har svårt att passera lampavdelningen utan att kika vad det finns. Alla lampor är av intresse men speciellt kristallkronor har jag alltid gillat. Både äldre klassiska och moderna i olika färger. Fotot är av en vacker kristallkrona av äldre modell som jag såg hos en bekant.

 

Taggat med: 

Den tredje åldern

Har just läst boken "Den tredje åldern" av Patricia Tudor-Sandahl. Där hittade jag dessa tankvärda ord;

Våga skratta högt, och ta risken att göra dig löjlig. 
Våga visa tårar, och ta risken att framstå som sentimental. 
Våga sträcka dig mot en annan, och ta risken att bli involverad i dennes liv. 
Våga berätta om dina tankar och drömmar, och ta risken att förminskas.
Våga säga att du älskar, och ta risken att bli avvisad.
Våga tro på någonting, och ta risken att misslyckas.
Våga leva och ta risken att dö

Det är inte så lätt att göra sig sårbar och öppna upp allt för mycket men jag försöker träna på det och har upptäckt att livet blir faktiskt roligare.

 

Taggat med: 

60-tals nostalgi

Fick en riktig nostalgitripp när jag såg det här klippet på Youtube  ;-)

   

Taggat med: 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Älskade barnbarn

Idag har jag haft mitt älskade barnbarn Alex hos mig några timmar. Vi har mycket att prata om så tiden flyger iväg. Varje gång jag träffar mina barnbarn ser jag hur fort tiden går. Jag minns det som igår när jag var ute på skogspromenad med Amanda och nu har hon börjat sexan och älskar hästar. Hon skriver på Instagram; Hästar tills hjärtat säger stopp. Vi är kompisar på Instagram. Amanda sa; "kan du inte vara på Instagram så kan vi vara vänner" och såna erbjudanden kan man inte tacka nej till. Jag har upptäckt att det är inte så tokigt även om jag inte hade en tanke på Instagram förut.  

              

                   

Taggat med: 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Rensa i röran

Idag har jag lite höstkänning efter alla dagar med värme och sol. Upptäckte också att löven börjar skifta i gult ett säkert tecken på den analkande höstens intåg. Som alltid lite vemodigt men samtidigt en tid för förändring. Kör igång en ny period av "rensa i röran". Det är ett projekt som verkar evigt utan slut. Vissa saker måste få ligga till sig innan jag inser att det är dags att släppa taget. Jag har redan rensat ut massor av grejor men än finns det gömmor som behöver kollas. Längre fram i höst ska jag göra ett album med släktens svart/vita kort. Tänker också skriva korta berättelser om olika personer och händelser så de lever vidare i släkten. Annars försvinner ofta sån information som kan vara roligt att känna till inte minst när man släktforskar. Har köpt jättefina svarta album, klisterdekaler och klisterramar som kan bli fina på korten. Det kliar i fingrarna att sätta igång men jag väntar tills jag är färdig med alla andra projekt. 

Taggat med: 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Vardagsglädje

 

Idag upptäckte jag att en passionsblomma hade slagit ut. Bara en sån sak, liten men ändå, kan göra mig på gott humör. Andra händelser som att vår granne ringer på och ger oss en burk nykokt äppelmos blir jag både glad och tacksam över. Tacksam för att jag uppskattar bra relationer med människor överlag men kanske med grannar speciellt. Det är ju alltid en utmaning att samsas många olika människor, man får ge och ta helt enkelt. Jag bor i ett sk 55+ hus och trivs jättebra med både lägenheten och grannarna. Det finns alltid tid för en liten pratstund när man träffas även om man inte känner varandra. Träffar ofta nya bekantskaper, i den annars så tråkiga tvättstugan, som piggar upp. Jag gillar verkligen inte att tvätta men det är ändå ganska skönt när allt är klart och rent. Skön känsla varje gång!  

Taggat med: 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Mando Diao Strövtåg i hembygden

Jag föll direkt för Mando Diaos tolkning av Gustaf Frödings vackra och vemodiga dikt "Strövtåg i hembygden". Första gången jag hörde den var i Volvos reklam på tv. Jag är inte särskilt förtjust i reklam men den här riktigt längtade jag efter. Lite googlande och sen visste jag. Det var första gången jag hörde Mando Diao sjunga på svenska och det gjorde dom så himla bra. Jag får gåshud varje gång. Det finns många videos på Youtube med naturbilder från vårt vackra land. Jag förstår varför. Tankarna går direkt till platser man minns från förr och nu.  

Björn Dixgård och Gustaf Norén har fått Gustaf Frödingsällskapets hedersmedalj. Medaljen går till musikerna för deras framgångsrika nytolkningar och tonsätt- ningar i samlingen "Infruset" som gruppen gav ut förra året. I Frödingsällskapets motivering står det att Mando Diao får medaljen "för att med känslighet och konstnärlig integritet ha tonsatt Frödings dikter och gett nya generationer en ingång till skaldens verk".

Lyssna, njut och dröm dig bort en stund.

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs
och omkring står den härliga skogen grön
bakom ängarnas gungande gräs.

Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad! - Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.

Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden svalt,
och det minnet är allt som är kvar.

Och det är som jag såge en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
av en visa med käck melodi.

Och det är som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad blev sorgsen och tung.

Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned
invid sjön för att höra hans tal
om det gamla som gått, medan tiden led,
om det gamla i Alsterns dal.

Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,
men så svagt som det blott vore drömt:
"Det är kastat för vind sedan tjugu år,
det är dött och begravet och glömt.

Där du kära gestalter och syner minns,
där står tomheten öde och kal,
och min eviga vaggsång är allt som finns
av det gamla i Alsters dal."

Taggat med: 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Heminredning - vitt & svart

Min syster Eva och jag tycker mycket om att gå på loppisar och i somras hittade vi ett fint skrivbord. Det såg visserligen lite tråkigt ut i grådaskig furu men grundmodellen var bra och dessutom låg det en glasskiva på så för mig var det perfekt. Med lite färg och nya beslag tycker jag att det blev toppenfint. Satte ett möbelord "Carpe Diem" under glasskivan. En glad överraskning blev det när vi hittade ett svart/vitt arkiv i den nedersta lådan så nu är det ordning och reda på pappperen också. Absolut ett fynd.  :-)

 

Taggat med: 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Sista utposten - Solveig Nordmark

Nu är hösten här och med den börjar mitt intresse för böcker komma tillbaka. Bona om sig med gosefilten, tända ljus och en bra bok är skönt avkopplande. 

Senast lästa bok är "Sista utposten" skriven av Solveig Nordmark. Det intressanta med den är att handlingen tilldrar sig på en ort i Norrland som heter Lansjärv där jag växte upp under skolåren. 

Boken är en satirisk och delvis rolig skildring av en döende bygd. Sista utposten är en helt vanlig restaurang och bensinstation och det är många sköna karaktärer som passerar revy. 

Gillar berättelsen mycket och kan verkligen rekommendera boken även om man inte har anknytning till orten. Lika läsvärd ändå.

Boken fanns inte på biblioteket men jag lämnade bara in en begäran om att den skulle köpas in och nu lånas den flitigt. Jag vet eftersom jag har kontakter på biblo ;)

0 kommentarer | Skriv en kommentar