Visar inlägg från februari 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Brevpressar

Har sett en sån vacker och värdefull brevpress hos min bloggvän Louise. Tänkte visa henne en bild av en brevpress som jag köpt på loppis men det lyckades inte så bra så jag gör ett inlägg här. Tycker mycket om den trots att jag inte vet vem den stidliga mannen är. Skulle bra gärna vilja veta, förståss. Jag har en bakgrund som lite samlare av dessa tingestar men nu har jag bara de finaste kvar. Resten har gått vidare till andra ägare när jag har haft utrensningar. Numera försöker jag samla på minnesrika upplevelser och inte så mycket saker. Kan vara svårt ibland då jag tycker om vackra saker men jag tänker till en extra gång och hör och häpna ofta avstår jag då.

Min syster har tagit några foton som jag visar här nere. Första är mitt loppis fynd, det andra är en brevpress som jag fått av en kär vän och det tredje är en rund kula. Tycker att man ser så mycket i kulorna och bakgrunden blir upp och ner. Så kan ju livet också te sig ibland så varför inte?

Jag önskar er alla en fin början på veckan. Kram :) 


  


Taggat med: 

,

Träd

I mitt förra inlägg tog jag upp mitt stora naturintresse. Jag har en faschination för träd i alla dess former. Har alltid haft. I skolan ritade jag träd på alla teckningstimmar och fick beröm av min teckningslärare. Men till slut undrade hon om jag inte skulle ta och ge mig på ett annat motiv. Jag gjorde så för på den tiden var lärare en auktoritet på gott och ont. Visst jag hittade andra fina motiv men jag har alltid återgått till mina kära träd i någon form.

Numera är det mest ute på långpromenader i skog och mark. Jag har en ovana att högt uttrycka min förtjusning över allt vackert jag ser. Ibland får min kära familj och vänner nog och säger att "vi har hört det tusen gånger". Jag kan förstå dem men jag är ganska impulsiv till min natur och måste bara tala om allt jag upplever.  Försöker dock att hejda mig lite mellan varven.

Jag känner sån ro ute i skogen och att sitta mot stammen av ett träd och bara njuta skänker mig sån tillfredsställelse. Jag tror att just såna upplevelser är det vi  stressade nutidsmänniskor behöver. Min älskade dotter har alltid haft ett stressigt jobb med mycket ansvar åt höger och vänster. Hon är också den omhändertagande typen så hon har alltid ställt upp för allt och alla. Vi har alla uppskattat allt hon gjort för oss men samtidigt varit rädda att hon ska slita ut sig. I våras inträffade just det och hon mådde väldigt dåligt. Först över chocken att inte känna igen sin egen kropp och dess reaktioner. Sen att inte kunna göra sånt som var vanliga sysslor. Hon var sjukskriven över sommaren och vi såg att hon ändrade livsstil och var mycket ute på långa vandringar vid havet. Nu var det läge att ta hand om sig själv och ta tid för sina behov och tankar. Jag har läst mycket om "utmattningssyndrom" som diagnosen lyder och att ta sig "egentid" är viktigt i rehabiliteringen. Sånt som att gå i skogen och höra fågelkvitter som de flesta upplever som härligt kan vara ett ljud för mycket och upplevas som jobbigt. Stora sammankomster med människor som man alltid tyckt om tidigare kan dränera en på alla energier och man blir totalt utmattad. Viktigt också att inte vara anträffbar på telefon och mail alla timmar på dygnet. Vi kommer att göra allt vi kan för att underlätta och ge möjlighet till egentid. Jag önskar allt gott till min älskade dotter och hennes familj och hoppas att jag kan vara ett stöd på vägen.

Har själv varit i farozonen när jag jobbade mycket övertid, både helger och ibland nätter för att sammanställa bokslut. Det fanns alltid deadlines för när sammanslagningen av bokslut för koncernen skulle vara klart. Jag hade hand om Norrbottens kontoren och skulle se till att alla gjort sitt och framför allt att allt var rätt i slutänden. Sen låg jag flera dagar med en sprängande migrän. Jag sadlade om, som vi säger i hästkretsar, och sökte jobb hos en hjälporganisation i Göteborg och det blev min räddning.

För att återgå till träden så slutar jag med lite bilder från tidigare när vi hade lite snö på marken. Jag önskar alla en riktigt skön söndag och varma kramar :)







Campingminnen

Jag har varit en naturmänniska sen barnsben. Våra föräldrar lärde oss att älska friluftsliv lika mycket som de gjorde. När jag växte upp var det vanligt att man campade på semestern. På den tiden var det inte så viktigt att hitta campingplatser man stannade helt enkelt där man tyckte det var fint och gärna vid en sjö. Spännande för oss barn att stanna på nya platser och utforska omgivningen. Jag har många fina minnen från de mest skiftande och natursköna platser runt om i vårt land. Det hände ibland att vi även bodde på campingplatser.

Jag minns en så fin plats som låg vid Gålån under Sandöbrons fäste som tydligen stängdes när gamla E4 drogs om. Läste sen om just den campingen i en bok om övergivna platser. Jag minns det som en stugby med kiosk och lekplats mitt i de vackra blomsterängarna. Här var mycket folk och vi hittade vänner bland andra camparbarn. Jag har googlat och hittade många sidor med bilder på förfallet idag och det värsta tycker jag är att allt är lämnat precis som det var med sängkläder i sängarna och köksgrejorna i skåpen. Det ser ut som man bara låst och lämnat platsen åt sitt öde. Så tragiskt! Om ni är intresserade av övergivna platser finns mycket intressant om just Gålåns camping på nätet. Jag har en dragning till  övergivna hus och ställen och har sett många platser som jag gärna skulle vilja besöka nån gång. Kanske blir det en upptäcksresa med kamera så småningom.



http://www.riksettan.net/blogg/vad-hander-i-galan-126

En sida med många intressanta foton av Gålåns övergivna camping;
http://flickrhivemind.net/Tags/g%C3%A5l%C3%A5n/Recent

I början hade vi ett litet tält och det var ganska primitivt men våra föräldrar var nog före sin tid i mångt och mycket och så småningom inköptes ett modernt tält med förtält. Det var knallorange och blått som de flesta andra tält på den tiden. Vi barn packade upp bordet och stolarna som var så roliga att fälla upp. Under tiden sattes gasolköket igång och god mat tillagades i en hast. På kvällen tändes en brasa och vi grillade korv tillsammans med andra familjer. Minns hur skönt jag tyckte det var att vakna på morgonen och höra fågelkvitter i det nu ganska varma tältet. Min syster och jag hade bråttom att få på kläderna och kasta i oss en korvmacka innan vi skuttade ut och fick återförenas med våra nyfunna vänner för nya äventyr. Vi barn upplevde nog en stor frihet med det här livet och jag tror att även pappa och mamma tyckte det var skönt med miljöbytet. 

Så här kunde det se ut på en camping på den här tiden. Jag har lånat fotot av;
http://grandprix63.blogspot.se/2012/06/taltsemester-forr-i-tiden.html



Snart får vi börja fundera på sommarens semester och jag tycker att planeringen innan är halva nöjet. Nu önskar jag er alla en mysig helg. Kram
 

Tillbaka igen!

Ibland kommer saker som man bara måste ta i tu med och bloggvärlden får vila ett tag. Ett sånt var att hjälpa barnbarnen att fixa rummen. Nu är det projektet rott i hamn och vi är alla nöjda men viktigaste är att Amanda och Alexander trivs i sina nya rum.

Har äntligen hunnit kolla runt hos mina vänner och där kom det upp en hel del fundríngar om frikyrkor, reklam, alla hjärtans dagar och vanliga dagar, bloggstrul, jättebra filmtips, roliga tävlingar och inte minst alla fina foton. Mycket att ta in och tankarna far runt. Ska ändå försöka sortera ut vad jag fastnat för.  ;-)

Reklam är något jag tycker endast är besvärande men nu måste jag tillstå även om det tar emot att jag har fastnat för speciellt Volvo reklamen under en tid. Vet inte om de har speciellt duktiga reklammakare men jag är fast. Inte för bilen i sig utan för reklamen. Först föll jag som en fura för Mando Diaos härliga sång och bilen som kör genom vackra sädesfält. Sen kom alla vackra bilder från Norge(tror jag) med Swedish house mafia och sist men inte minst Zlatans halvsång "Du gamla du fria" som verkligen anslog en sträng i mitt fosterländska hjärta. Jag vet inte om det säger nåt om mig eller om duktiga reklammakare?

Blev också verkligen illa berörd över hur en bloggvän blivit behandlad av den frikyrka hennes familj tillhört. Det visar att det är bäst att följa sin egen övertygelse och sen får andra tycka vad de vill. Man kan aldrig tillfredställa alla och det är heller inte meningen. Avsluta sånt som bara är negativt!

Mitt i alltihopa är jag så glad att min positiva bloggvän Anne-christine är tillbaka i bloggsfären igen. "Ler"

Såg just att fb firar 10 år och att jag kunde dela "min facebooks film" som jag kanske inte direkt tycker var just de bilder jag hade valt att representera mig. Det får mig att tänka över vilka bilder jag delar och lägger ut i fortsättningen.

Jag tycker också att kärlek och omtanke ska vi dela med oss alla dagar. Det är kanske just i den gråa vardagen en kram eller ett kärleksfullt ord behövs allra mest. Alla hjärtansdag eller inte!

Härliga filmtips passar också så bra nu när mörkret är kompakt och stormarna avlöser varandra. Dags att bona om sig med ulliga plädar, ljus i massor, nåt varmt att dricka och en spännande film. Vad mer kan man begära?

Dataproblem verkar drabba oss lite till mans men tack och lov löser det sig till slut. Men det kan vara så irriterande!!!!

Nu vill jag önska alla mina vänner en riktigt fin början på veckan. Kram till er alla!


Mitt hem är min borg

Jag kom att tänka på uttrycket "mitt hem är min borg". Det är nog sant och så ska det vara. Men tyvärr är många hemlösa i dessa tider och jag kan inte tänka mig nåt värre än att inte ha någonstans att bo. Alla har rätt till ett tryggt eget boende oavsett i vilka omständigheter man befinner sig. Hur kan vårt samhälle ha blivit så omänskligt?

Bland mina vänner är jag känd som en riktig "hemmakatt". Jag trivs så bra hemma och går ofta omkring i mjukisbyxor och bara är. Heminredning är också ett stort intresse och jag gillar vitt, svart och lila just nu. Jag blandar gärna modernt med arvegods och tycker att det blir ganska charmigt. Nu har jag kommit till den åldern när jag har det mesta och jag försöker verkligen att inte samla på mig mera saker. När jag får frågan vad jag önskar mig kan jag inte komma på en enda sak. Jo faktiskt i julas önskade jag mig ett fotbad och det var både behövligt och skönt.

Det har ingen betydelse vilken stil vi har hemma eller hur vi bor det enda viktiga är att man själv och de personer man bor med är nöjda. Jag delar mitt boende med min syster Eva. Vi var båda singlar när vi flyttade hit från Norrland och fick en jättefin stor lägenhet som vi bestämde oss för att dela. Det har gått fantastiskt bra trots att vi är ganska olika i mångt och mycket. Så bra att vi nu har bytt till en lite mindre lägenhet som är rena drömmen. Vi bor i ett 55+ hus med glasad balkong och på fjärde våningen. Vi har målat och inrett så det passar oss "som handen i handsken". Min bästa väninna brukar säga att vi har det så bra som aldrig behöver känna oss ensamma. Det stämmer förstås och man blir inte så egotrippad heller. En tredje och inte så liten del är ekonomin.

I dag kom jag på mig med att sitta och dagdrömma om semesterresor. Sen jag flyttade hit ner har jag upptäckt så många fina platser och Österlen är en underbar plats som jag förälskat mig i. Hittade förra sommaren ett super trevligt Bed & Breakfast, Rapsbollen i närheten av Kåseberga som jag berättat om tidigare i bloggen. En annan favorit är Öland där vi varit med barnbarnen och som vi alla vill åka tillbaka till. Vi får se vad det blir i sommar. Tycker det är mysigt att  planera och som det står i Karin Boyes fina dikt; "Nog finns det mål och mening i vår färd men det är vägen, som är mödan värd". Kram till er alla!

Kåseberga Foto: Eva

      

Äldre inlägg