Visar inlägg från mars 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Älskade djur ...

Jag har blivit dagmamma till dotterns söta hund Godfrey. Jag är egentligen kattmänniska men den här hunden måste man bara älska. Godfrey är en adoptivhund som räddats av Hundar utan hem. Han kommer från Irland och har bara varit i Sverige drygt ett år. Hur hans liv var innan han kom hit är det ingen som vet men man kan förstå att det inte var så bra. Trots det är han den mest underbara hund som tänkas kan. Han är vänlig mot alla, hundar som människor och tanterna i mitt hus, som är ett 55+ hus, har han charmat totalt. I dag tog vi en långpromenad i det underbara vårvädret och avslutade med lite frigång i en hundgård. Godfrey älskar att springa runt och han far omkring som han fått vårfnatt. Lättare att komma igång med min egen motion också med en sån kompis …

                           
 Vi är en djurälskande familj och det finns förutom Godfrey även katter, kaniner, minihamstrar och sist men inte minst hästen Comsist men som kallas Compis. Barnbarnet och Compis har haft ett jobbigt år med hälta och hovböld med mycket vilotid. Compis har stått på ett fint och mysigt stall under flera år men efter mycket funderingar tog barnbarnet beslutet att byta stall. Anledningen var att det saknades fina ridvägar och det nya stallet hade kilometerlånga mysiga ridvägar. Flytten gick bra och Compis fick nya kompisar och en kelen stallkatt som ville gosa. Barnbarnet var så nöjd och glad och Compis var på banan igen. Äntligen kunde vi andas ut men alla ni som har djur vet hur fort det kan vända. Det hände en olycka med en häst och det slutade med att ägaren till hyrstallet  beslutade för sig att stänga stallet. Barnbarnet blev chockad och ledsen och så började jakten på ett nytt stall. Det kändes hopplöst i början men så hörde en tjej, som hade haft sitt stall stängt några år, av sig och undrade om de var intresserade. Nu i maj flyttar de till nya stallet och det är åtta tjejer från samma stall som flyttar. Tror att det blir jättebra och ägaren har så vettiga regler. Inte många men man får inte röka här, mor och dotter får inte skrika till varandra och det ska råda en fin stämning i stallet. Det löste sig bra till slut men känns också vemodigt.


Våren är här ...

Nu tror jag bestämt att det är dags att ge sig ut i skogen och hälsa våren med det obligatoriska vårskriket. Hoppas bara att jag inte skrämmer slag på vildsvinen som håller till här. Värmen är på väg och jag får sån lust att åka in till Botaniska Trädgården och kolla in alla vårblommor. Det är nästan vackrast nu när allt vaknar till liv. Naturen är en ständig källa till njutning och harmoni. Jag är så tacksam att få uppleva detta mirakel igen. Jag ska ta min fotograferande syster - Evas foto refugium - med på vårens första besök på Botaniska.







I dag såg jag ett inslag på morgon-tv om rensning och det satte igång min röjariver igen. Man skulle börja i garderoben och det är verkligen behövligt. Jag har en tendens att spara mer kläder än jag plockar bort. Men skam den som ger sig så det är bara att sätta igång. Snart startar loppisarna och det är ett bra tillfälle att tjäna lite pengar på sånt som jag inte behöver. ”En persons skräp är någon annans guld.” Allt i återvinningens anda eftersom vi slänger alldeles för mycket kläder i soporna. 

Konstnärsdrömmar ...

Jag kan inte så mycket om olika konstarter men tycker mycket om akvareller som den här. Jag gillar hur man kan använda färgerna och det lite transparenta. Det är inte bara en kvinna utan man ser så mycket mer. Bilden andas magi och fantasifullhet. Den nattsvarta skogen med gnistrande stjärnor och de fina djuren i kontrast till den ljusa omgivningen. Får en känsla av vår kära moder jord som är så hårt utsatt men ändå ger oss så mycket tillbaka. 

Som barn älskade jag att teckna men jag har ingen aning om jag har de färdigheterna nu. Hade varit roligt att pröva men då får det nog bli en akvarellkurs för nybörjare. Vi har ett oanvänt staffli och nybörjarböcker för akvarellmålning så resurserna finns. Kanske blir det nåt alster jag kan visa upp så småningom …

Gå varsamt fram i naturen ...

Jag känner en stark oro för vårt lands vackra natur. Följer Chris Ceders kamp för bl a Välens naturreservat i Göteborg. Skrämmande se hur kommunens "naturvård" fungerar eller kanske hellre inte fungerar. Chris Ceder säger: "Det är bara när det ska sågas och grävas som pengarna rullar i Välen. Men att någonsin städa upp ett naturreservat som är lamslaget av sopor ingår inte i "naturvården" eller att underhålla de farliga gångvägarna." 

Jag är egentligen ingen trädkramare men jag älskar träden som berikar den plats de står på. Oavsett om det är i en park, i skogen eller i mitt bostadsområde. Jag får panik när jag ser neonklädda gubbar i träd för det är aldrig ett bra tecken. Det brukar sluta med tragiska stubbar där vackra träd stod. Jag har full förståelse att man sågar ner sjuka träd men tyvärr är det alltför ofta friska och ibland gamla träd som funnits hur länge som helst. 

Jag har samma känsla för gamla träd som för gamla hus. Så mycket historia som försvinner. Gamla hus och stora träd är förknippade med varandra genom vårdträdet. När en familj förr i världen byggde sin gård, var traditionen att man planterade ett så kallat vårdträd på gårdsplanen. Mitt intresse för ödehus har gjort att jag upptäckte att stora, vackra lövträd nästan alltid stod vi det förfallna huset. Så vemodigt.


"Bor en släkt länge på samma gård, och har vårdträdets själ 
sett många barn
av den släkten leka under dess krona och växt upp till dugliga 
människor,
då uppstår ett förtroligt förhållande mellan vårdträdet och släkten."
Viktor Rydberg, Fädernas gudagåva

Just nu, som av en händelse, ringde min dotter och berättade att hennes granne hade frågat om han fick såga ned hennes vackra sälg som är helt underbar och nästan det enda större träd de har på tomten. Den skymde deras havsutsikt och nu skulle de sälja huset. Men hur tänkte han? Såga ner det vackra trädet för en strimma av havet långt borta. Man häpnar. Som tur var nekade hon till det, men de skulle få jämna till det lite längst upp. Jag varnade henne för att låta honom göra det när hon inte är med för jag litar inte alls på gubbar i träd som jag sa.



För mig finns det inget så rofyllt som att sitta under ett träd och bara vara. 

Vi bor i ett vackert land med fantastisk natur och det är så viktigt att vi bevarar den så mycket det går. Inte minst för djuren och fåglarna som behöver sin plats. Även vi människor som mer och mer drabbas av stress behöver dessa gröna lungor för att hämta energi och få den behövliga återhämtningen. Jag hoppas att den ofta besinningslösa skövlingen upphör och att de bestämmande tar sitt ansvar. Som med så mycket annat kan det annars vara för sent …




Solen är tillbaka,

även om nordanvinden är lite kall fortfarande. Blev en snabb motionsrunda och jag är så glad att jag gjorde det trots att jag inte hade någon lust. Känns tillfredsställande och jag mår gott efteråt. Redan nu ser man att det är ljusare och de första vårblommorna börjar titta fram så sakteliga. Vilken underbar tid vi har framför oss Ännu en vinter lägger sig snart till ro och överlåter till den livgivande våren att ta över.

Hög tid att börja se över sommargarderoben. Jag har investerat i ett par vita stretchjeans, Slim Ankle Jeans, ett riktigt fynd bara 99 kr på H&M. En vit och en beige knytblus i linne också från H&M som kostade 149.- En ljusrosa lättviktsjacka från Hööks, 399 kr. Vita skor, Koko av märket SoWhat från Vamsko.se. Glittrande yttermaterial och Memory Foam innersula. Pris 499 kr och så underbart sköna!!! Jag gör ofta mina inköp på nätet som jag tycker fungerar bra och så får jag tillbaka pengar från Refunder. Bra grejor och pengar tillbaka på köpet kan inte bli bättre. Några rosa nagellack blev det också.







Älskade pelargon


Första mars och nu är tiden inne för mina pelargoner att få lite kärlek och omvårdnad. Så passande att Nyhetsmorgon tog upp hur man bäst tar hand om sina övervintrade pelargoner. Mina brukar få stå kvar i fönstret hela tiden för de är gröna och fina men har ändå en viloperiod med mindre vatten.
Jag har två favoriter Mårbacka med sina ljusrosa blommor och Dr Westerlunds blomma som är en doftpelargon. 



Den kallas också rosengeranium, doftgeranium och hälsoblomma - kärt barn har många namn. Oavsett vad man kallar denna växt så sägs den ha en hel del hälsosamma fördelar. Den sägs rena luften i större grad än andra växter och är lämplig att ha i sovrum. Om man gnuggar fingrarna på bladen doftar det friskt och gott. 

Mårbacka är en mycket kraftig sort, som växer oregelbundet, lite vilt, lite ostyrigt men mycket charmigt. Den är vår mest älskade pelargon som ger en romantisk, lantlig känsla. Jag köpte mina på en pelargonmässa i Göteborg för många år sedan och de är lika fina år efter år.