I dag är det 40 år sedan mannen, myten och legenden Elvis Presley gick bort men hans stjärna lyser klarare än någonsin Det var som när Kennedy mördades den där dan i Dallas eller när Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Jag kommer ihåg var jag befann mig och hur tiden stannade upp för ett tag. Känslan av sorg och tomhet och svårigheten att ta in att det verkligen hänt.
 


I det här oansenliga huset i Tupelo föddes Elvis den 8 januari 1935. När Elvis fyllde 11 år önskade han sig antingen en cykel eller ett gevär. Han fick en gitarr och över de kommande åren fick han gitarrlektioner av sin farbror. 1948 flyttade familjen till Memphis och när Elvis var runt 18 år arbetade han som lastbilschaufför och studerade till elektriker. Han åkte ofta förbi Memphis Recording Service som även var plats för Sun Records och fick en dag syn på en skylt där det stod; "Inspelning av skiva $4", Efter att ha samlat mod en tid, tog han steget och klev in med sina 4 dollar. Detta var 1953 och skivan innehöll två låtar, My happines och That´s when your heartaches begin

Jag höll visserligen på Tommy Steel när kampen stod mellan Elvis och Tommy i Bildjournalens stora omröstning vem som var bäst. Och där Tommy också vann. Men det var nog bara för att jag ville vara tvärs emot. Jailhouse Rock var den första Elvis skivan mina föräldrar skaffade och jag minns att så liten jag var lyssnade jag på den gång på gång. Sen var jag fast och det är jag fortfarande efter alla dessa år. 

Minns att vi hade gummistövlarna nervikta och textade Tommy eller Elvis namn på den nervikta sidan.




Många favoriter har jag men jag gillar mest de tidiga som den här Its now or never med filmklipp när Elvis gjorde militärtjänstgöring i Tyskland.

Elvis jubileet fortsätter runt om i världen och 30 000 människor beräknas delta i en vaka vid Graceland i Memphis där "kungen av rock" länge levde och i dag ligger begravd. Även här hemma visas minnesprogram på tv och hålls konserter till Elvis minne.

Gonattkramar & jag vet vad jag kommer att drömma om