Efter regn och rusk kom den gudomliga värmen tillbaka lagom till helgen. Vet inte om kriterierna för brittsommar är uppfyllda, tror att det ska vara i början på oktober om rätt ska vara rätt. Men det är så himla skönt så vad spelar det för roll? Motionsrundan blev längre än planerat för jag hade ingen lust att gå in. Tog en liten omväg förbi kvartersbutiken och köpte en strut med mangosorbetglass. Kan det vara sommarens sista glass? Verkar bli lika fint i morgon så då blir det en utflykt till Botaniska Trädgården i Göteborg. Spännande se förvandlingen sen i våras när vi senast var där. Då låg allt i sin linda, färdigt att spricka ut och nu förbereder sig naturen till vinterns vila. 

Det känns som en brytningstid med både blommande växter och höstfärger som sakta men säkert visar sig. En ljuvlig tid att vandra i skog och mark och många små mirakler att begrunda. Hela mitt sinne fylls av olika sinnesstämningar. Vissa dagar med vemod och gråtmildhet men för det mesta med glädje och positiva tankar. För mig är hösten tid för reflektioner och eftertanke. Jag kan nästan likna hösten med tiden runt det nya året. För många av oss är det naturliga omstarter när vi är tillbaka i våra invanda rutiner igen men det kan också vara en restart när vi väljer helt nya stigar att gå. 



Lagom till fredsdagen pyntades rondellerna här hos oss med duvor och fredsmärken. De lyser upp så fint där de hänger i trädet. De är inte bara dekorativa de har också ett viktigt budskap till en allt oroligare värld.

Ha det så gott & kramen