Visar inlägg i kategorin Vardag

Tillbaka till bloggens startsida

Se det stora i det lilla

Vi lever i en annorlunda tid som påverkar vår vardag mer eller mindre. Alla påverkas på olika sätt och hur vi klarar av påfrestningarna varierar från person till person. Jag är en ganska introvert person i vanliga fall som trivs hemma och inte har så stort umgänge. För mig är det inte så jobbigt att hålla mig inne och på avstånd från människor. En olycka kommer sällan ensam och nu när jag har all tid i världen att motionera skadade jag mitt knä så illa att jag inte kunde gå första veckan. Tack och lov behövde jag inte söka vård utan sakta men säkert har det blivit bättre och jag kan återuppta mina strövtåg. Jag promenerar varje dag i naturen i mitt närområde men saknar friheten att ta bussen till andra platser. Längtar till Botaniska och Trädgårdsföreningen. Skönt ändå att vi har en sån fin motionsslinga i vår lilla skog med små bäckar, tjärnar som är naturens speglar och alla träden. Livets lunga för oss karantänmänniskor. 

Så glad att jag har min syster som sällskap i dessa orostider. Vi beställer mat på nätet och det fungerar bra. Även om det är tålamodsprövande med självvald karantän så är jag tacksam att jag och mina kära mår bra. Saknar mest att inte kunna umgås med familj och vänner men får ta igen det när vi ser slutet på pandemin. Mina vardagsproblem känns fjuttiga med tanke på alla som blir sjuka och sjukvårdspersonalen som sliter för att rädda liv. Lider också med företag som drabbas och alla som blir utan arbete och all oro som det för med sig. Jag hoppas att vi kan gå stärkta ur det här och ta till oss lärorika tankar på vägen.


Foto: Evas foto

Solen skiner, fåglarna kvittrar och våren är på väg. Naturen och djurlivet fortsätter som det alltid har gjort. Jag samlar på mig fina upplevelser och ser det stora i det lilla. Upptäckten av en liten blomma som jag inte såg igår kan räcka långt. Det gäller att se omgivningen i makroperspektiv.


Hållutkram

Tankar om bloggandet ...

Hösten är här och för mig ger den ett lugn och tid för eftertanke. Många tankar dyker upp om både stort och smått. Jag funderar över mitt bloggande och jag har sett att vi bloggare är många som till och från har liknande tankar. För det mesta tycker jag att det är roligt och jag har flera idéer för nya inlägg men ibland är det bara helblankt. Funderar också vad jag vill med mitt bloggande. Min blogg speglar nog mig som person. Jag försöker se det ljusa i tillvaron även när livet har vänt mig ryggen. Det kan ju innebära att jag mest har positiva inlägg trots att jag som alla andra upplever hela spektrat av känslostormar från dag till dag.

När jag började blogga kunde jag lika gärna ha startat en politisk blogg eftersom jag alltid haft intresse för samhällsfrågor och stått på barrikaderna när det begav sig. Som tur var kände jag att det inte riktigt var min grej. Jag är glad att jag inriktade mig på det positiva istället med tanke på samhällsklimatet idag. Naturligtvis kan jag inte helt blunda för verkligheten men det är inget jag tar med på bloggen.




Som högkänslig har jag fått lägga upp en strategi för att inte låta allt elände i medierna ta över min tankevärld. Jag har helt enkelt slutat följa nyheterna och tidningarnas rapporteringar. Jag har haft många sömnlösa nätter efter bilder och historier om det allt grövre våldet som drabbar helt oskyldiga människor och djur. De meningslösa övergreppen som kan drabba oss alla om vi råkar befinna oss på fel plats vid fel tillfälle. Det tar så hårt på mig och hos oss som har olika grader av högkänslighet stannar känslan av offrens utsatthet länge kvar. Jag måste helt enkelt ransonera intrycken från medierna för min egen hälsas skull.

Med det sagt kommet jag nog att fortsätta ungefär som tidigare med min blogg åtminstone tills jag kommer på andra tankar. Det allra bästa med bloggandet är alla fina bloggvänner jag fått som förgyller min dag. Berätta gärna hur ni tänker runt ert bloggande.



Kram till alla bloggare därute


Sköna maj välkommen ...


Efter en fin påskhelg är det dags att ta sig an valborg och första maj. Jag hade oturen att drabbas av en ordentlig förkylning så det blir ingen majbrasa för min del. Det är i och för sig inte så farligt och dessutom vet man inte om det blir någon brasa. Det är redan så torrt i markerna så det är bäst att tänka sig för innan man tänder brasorna. Visst är det en fin tradition att lyssna på vårsångerna vid elden men jag får nöja mig med tända ljus och kanske en liten fejkbrasa. Som den naturmänniska jag är slår nog inget en lägereld när skymningen sakta faller. Viktigt med rätt sällskap också, man kan prata om allt och inget eller bara sitta i sina egna tankar och följa lågornas lek i elden. Men som sagt det är viktigt att man tar sitt ansvar och lyssnar på brandkårens direktiv.





Jag kom nyss in från en skön promenad med daghunden. Han visar verkligen att han älskar att vara ute och det är så många spännande dofter han måste undersöka. På bara några dagar har träden slagit ut och det är så där skirt grönt vackert som den tidiga våren är. Vi har den vackra naturen till låns och det är helt gratis att njuta av den på alla möjliga sätt. Finns inget bättre sätt att stressa av när livet går lite för fort. Tänk på ljudet av vågor som rullar in mot stranden, en yster vårbäcks porlande, fågelserenaden i skogen eller bara tystnaden utan mobil och andra störningsmoment.

Nu blommar körsbärsträden utanför min ingång och det gäller att njuta av dem innan de är borta igen. Efter en vecka är blomningstiden över så det gäller att fånga ögonblicket …

Nu önskar jag er, alla mina fina besökare, en riktigt härlig valborg och första maj. På återseende kära vänner och kom i håg att skydda våra igelkottar och se upp med brandrisken.









Våren är här ...

Nu tror jag bestämt att det är dags att ge sig ut i skogen och hälsa våren med det obligatoriska vårskriket. Hoppas bara att jag inte skrämmer slag på vildsvinen som håller till här. Värmen är på väg och jag får sån lust att åka in till Botaniska Trädgården och kolla in alla vårblommor. Det är nästan vackrast nu när allt vaknar till liv. Naturen är en ständig källa till njutning och harmoni. Jag är så tacksam att få uppleva detta mirakel igen. Jag ska ta min fotograferande syster - Evas foto refugium - med på vårens första besök på Botaniska.







I dag såg jag ett inslag på morgon-tv om rensning och det satte igång min röjariver igen. Man skulle börja i garderoben och det är verkligen behövligt. Jag har en tendens att spara mer kläder än jag plockar bort. Men skam den som ger sig så det är bara att sätta igång. Snart startar loppisarna och det är ett bra tillfälle att tjäna lite pengar på sånt som jag inte behöver. ”En persons skräp är någon annans guld.” Allt i återvinningens anda eftersom vi slänger alldeles för mycket kläder i soporna. 

Grå vecka med glitterkant ...

Jag känner mig lätt dränerad på energi efter alla turer i regeringsfrågan. Det här är första gången som jag inte visste vem jag skulle rösta på, kändes som att välja mellan pest och kolera. Och inte blev det bättre efter valet. Inte konstigt om människorna har tappat tron på politikerna. De har ingen respekt för varandra och alla verkar bara tänka på makten utan att diskutera sakfrågor för landets bästa. Kommentarsfälten är fulla av hat och det spelar ingen roll om man hör till vänster eller höger falangen alla är lika respektlösa. Jag är så less på allt detta. Varför kan man inte lösa saker i samförstånd och bete sig som folk mot varandra. Nutidens politiker har mycket att lära av den förra generationens partiledare som trots olika åsikter respekterade varandra och med glimten i ögat diskuterade sakfrågor. Svårt att inte nämna något om detta eftersom media friskt basunerar ut vad som händer minut för minut men nu lämnar jag denna soppa och gör roliga saker som berikar min dag.





Som loppisar, som jag gärna och ofta besöker. Senaste fynden två fina shabby chic kuddar och en härlig bok om behovet av lugn. Men roligast av allt var ändå att jag hittade två nya dvd filmer som jag köat för i månader på biblioteket. Filmerna är fortsättningen på Fifty shades of Grey. Inte riktigt den typ av film som jag brukar se eller skriva om men jag blev nyfiken av alla skriverier. Har inte läst böckerna och tänker inte läsa dem men eftersom jag tyckte att filmen var sevärd tänker jag fortsätta med del 2 och 3. Den första två timmar långa filmen innehöll bara 11 minuter med sex så inte alls så mycket som böckerna verkar göra. Vi får se hur det fortsätter. Jamie Dornan och Dakota Johnson spelar huvudrollerna i alla tre filmer. Läste hos en bloggvän att Dakota är dotter till Don Johnson och Melanie Griffith.


Roselyne Regular

Fred & Kärlek

I onsdags var den internationella fredsdagen och här i Mölndal har alla rondeller pyntats med fredsmärken och fredsduvor. Vackert och väcker till eftertanke. En 12 årig flicka tipsade Tekniska förvaltningen om att det kunde vara passande med fredsmärken nu när det är så mycket krig och oro i världen. En vacker tanke och glädjande nog genomfördes den.. 





Vi behöver verkligen all kärlek vi kan få i dessa oroliga tider. Men samtidigt är det inte förvånande att det är så många oroshärdar. En tanke slog mig när jag var inne på en grupp som visar bilder på övergivna hus och det slår aldrig fel att kommentarsfältet är fullt med arga personer som ifrågasätter allt och även hur bilderna är tagna, Till saken hör att enligt gruppens regler ska man visa bilder på övergivna platser och hus och man behöver inte vara proffsfotograf. Samma sak i en grupp om brottssamverkan och hör och häpna även i en kattgrupp som räddar övergivna och hemlösa katter. Jag förstår inte hur människor tänker och hur de orkar bry sig om allt och ingenting. Det känns som dessa personer inte har något annat för sig än att sitta och söka efter något att klaga på. Jag skulle aldrig skriva sårande kommentarer utan då scrollar jag bara vidare. Däremot positiva och berömmande kommentarer kan man aldrig ge eller få för många av :) 





På mina skogspromenader ser jag ännu spår av sommarens sista tappra försök att överleva. Nu blommar Parksliden och jag tycker att den är så vacker. Även om det är en växt som inte är så omtyckt på grund av att den tar över all annan växtlighet och är svår att bli av med. Läs mer i mitt inlägg här.  


Höstkramar  

Funderingar runt bloggandet ...

Under veckan har regnet öst ner och det har nog bidragit till min känsla av tristess. Har funderat över vad jag egentligen använder min blogg till. Vad vill jag förmedla och vissa dagar har jag inte en aning. Läste ett tänkvärt inlägg hos fina bloggvännen Kicki som har bloggen Medmänsklighet. Är alla så lyckliga som det verkar i sociala medier? Livet går upp och ner för de flesta av oss och hur mycket skriver vi om de gråa i vardagen? Det är nog lite olika vilken typ av blogg vi har. Jag skriver mest om vardagsglitter men tar även upp sånt som är djupare och jobbig som överkänslighet och utmattningssyndrom. Men i det stora hela är det mera ljust än mörkt. Det är inget medvetet val utan mera som jag är som person. Ser glaset som halvfullt för det mesta. Jag startade min blogg, 12 aug 2013,  för att jag ville berätta och visa bilder från en underbar resa med vänner till vackra Österlen. Allteftersom tillkom lite fler kategorier om sånt jag är intresserad av som hälsa, heminredning, naturen, böcker och musik men jag har ingen direkt röd tråd som löper genom mina texter. Jag har svårt att finna motivation till blogginlägg när jag känner mig lite ur slag och ibland blir det långa oplanerade pauser när bloggtorkan slår till. 



Min systers bild från underbara Rapsbollen Bed&Breakfast i Löderup där vi bodde under den fantastiska skåneresan som var anledningen till mitt bloggande :)


Blogglandia är fantastiskt och det finns alla möjliga slags bloggar. Många skriver av sig om sin kamp mot svåra sjukdomar, som en slags dagbok när livet är tungt. Jag följer en del som berättar om nästan outsäglig sorg men också om glädje och hopp. Viktiga inlägg om hur de minsta framstegen kan vara himlastormande. Får mig att inse hur sköra vi människor är och hur fort allt kan ändras över en dag. 

Bloggar som jag följer är ofta personliga och med bilder. Kan inte läsa bloggar med bara långa texter hur intressanta de än må vara. Tappar fort intresset och går vidare. Många fina bloggvänner har jag haft förmånen att få lära känna på det här sättet och det gäller bara att hålla balansen mellan sociala medier och familj och vänner irl. Har ni några tankar runt bloggandet och hur ni förhåller er till sociala medier?

Kram & ha en fin söndag

Sensommar dagar ...

Jag har nog berättat tidigare att jag älskar second hand affärer och i sommar har jag verkligen gått "all in". Har pilat omkring mellan Erikshjälpens två affärer i Mölndal och Kungsbacka och Torrekullas lilla gemytliga affär. Och många fynd har det blivit. Erikshjälpens affärer är helt olika. I Mölndal finns fina möbler till hyfsade priser och mycket nytt som de får från affärer i området. I Kungsbacka är det istället kläderna som är bästa köpet. Mycket fina märkeskläder till bra priser. I Torrekulla kan man göra de verkliga fynden när det gäller prylar av alla de slag, även helt nya till superpriser.

Mina tonårsbarnbarn följer gärna med till Kungsbacka och de hittar fina kläder som de här jeansen som vi tog av skyltdockan och som passade perfekt.



Höstkänslan har inte infunnit sig än och sommarkläderna är fortfarande i gång. Det har varit varmt och soligt och min väninna tar sig fortfarande uppfriskande dopp efter jobbet. Önskar att jag bodde vid havet eller vid en sjö med en sån där härlig badbrygga där man kan hoppa i så fort lusten faller på. När jag ändå önskar kan jag fortsätta från badbryggan till det röda lilla torpet i en gammeldags trädgård med syrener och perenner. Jag är med i en grupp som visar hur de renoverar sina torp och jag blir så sugen ... 

Själen har fått sitt i sommar men nu är det hög tid att också kroppen får sin beskärda del. Daglig motion står på agendan och jag har inhandlat lite sköna sportkläder så nu finns det inga ursäkter. Till att börja med blir det långpromenader men så småningom varvat med joggning. Mitt problem är att jag ser så fina motiv efter vägen och då blir det inte så effektiv träning. Får nog lämna kameran hemma och göra särskilda fototurer med lugnare tempo. Det funkar ju också :)

Kram & ha en fin vecka


Kokboksrensning

Rensningen fortgår hos mig och nu har jag kommit till kokboksavdelningen. Jag har en diger kokbokssamling så det blev många som måste rensas ut. Böcker jag inte använder själv kan ge glädje till någon annan. Jag är svag för vackra böcker med spännande recept och dessa två är mina favoriter.  

Sinnenas fröjder - en bok om livets goda av;

Ingrid Hallberg, poet från Brissund på Gotland
syster med
Anneli Qvarnström, örtagårdskvinna från Avans Örtagård i Norrbotten.

Doris Bergström, färginspiratör från Dalarö i Sörmland
syster med 
Laila Wikström, målarinna från Södra Sunderbyn i Norrbotten.

"Att njuta av vardagens fröjder borde vara alla förunnat. I den här boken har vi systrar samlat dikter, bilder krydderier, recept och annat som vi tycker är lustfyllt för kropp och själ. Vi har också lämnat utrymme för dina njutningar. Följ dina fröjder!


Det regnar vita rosenblad
i mitt vilda rum

Skummande kirskål badar i ett hav av borago
och melissan fröjdar sig i skogen av gråmynta
Jag bjuder in timjan och lavendel
rosmarin   havsdagg   marinros
och anar Karlavagnen genom ångorna

Stjärnornas ljus leker på mitt mörka vatten

Ingrid Hallberg

Hittade också dessa fina böcker som jag ska ge till födelsepresent till mitt chokladälskande barnbarn som fyller år i Maj. Hon älskar choklad och desserter och jag tror hon kommer bli så glad över dessa.  


Fröjdekramar

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Det vackra åldrandet

Hur ska det bli när jag inte klarar mig själv? Hur vill jag ha det då? Såna funderingar kommer oftare numera och kan kännas skrämmande med tanke på allt negativt som kommer fram om hur äldre har det i dag. Men trots allt finns det guldkorn som glimrar fram och som ger hopp. 

Fick den här broschyren i min hand som handlar om en utställning på Kulturhuset Fyren i Kungsbacka. På våren 2016 fick personalen och de boende på Ekhaga Äldreboende en idé om att visa en annorlunda bild av ålderdomen och äldre människor. De ville visa på att äldre är vackra och bär på en vishet och klokhet som bara ålder kan ge. 
 
"Vi tog kontakt med fotografen Victor Falk som med stort engagemang tog på sig uppgiften. Våra modeller bor alla på Ekhaga Äldreboende och de tyckte att vår idé var intressant och rolig. Victor lyckades fånga allas personligheter på ett fantastiskt sätt. I maj 2016 hade vi vernissage på Ekhaga där vi bjöd in, anhöriga, politiker, media med mera. Det blev en fantastisk kväll där många kontakter knöts."

Vi lever i en alltmer utseendefixerad tid med ungdomlighet som mall. Inget fel med det för ungdomar är härliga och man mår bra av att umgås med dem. Kommer ihåg när jag själv var tonåring och minns med glädje hur roligt det var att vara den första kullen ungdomar som fick vara tonåring. Generationen före oss klädde sig som sina föräldrar men nu kom trender och impulser från främst USA och vi var inte sena att anamma det nya. Vad jag vänder mig emot är åldersfixeringen och jag anser att vi alla oavsett ålder är unika personer som alla och envar har samma rätt att få ta plats och få respekt. Jag har alltid tyckt att gamla människor med rynkor är så fina även om jag inte alltid uppskattat mina egna ålderstecken ;-)

Helg kram ❤️

Taggat med: 

, , , ,

Äldre inlägg