Julrosen - drottningen i den sovande trädgården

"När man tvivlar på sig själv och livet är det bra att ha en julros vid dörren." Så skriver Karin Berglund i Bonniers stora bok om trädgård. Starkare tröst än undret under snön finns inte enligt henne. Jag är beredd att hålla med för julrosen är så magiskt vacker och exklusiv när de små till synes bräckliga knopparna strävar upp genom snön. De liknar anemoner eller vintergäck som de är nära släktingar till. Det finns 20 olika arter av julros och mängder av hybrider. Julrosen bjuder på ett färgspektra från grönt och vitt till gult, rosa, rött och mörkt violett. Blommorna kan också vara fläckiga och de kan ha olika former som anemon- eller klockform, och de kan vara enkla, halvfyllda eller fyllda. De hör till familjen ranunkelväxter. Julrosen blommar vanligen i mars - maj, men om vintern är tillräckligt mild kan den även börja blomma i november eller december. 
 



I Sverige är det bara den grönblommande klockjulrosen, Helleborus foetidus, som finns naturligt förvildad. 

I Botaniska Trädgården i Göteborg finns en hel del julrosor på lite olika platser. Den bästa tiden om man är intresserad av julrosen är tidig vår, gärna runt mars - april då de blommar rikligt. 


Enligt sägnen användes julrosen förr till att mota bort onda väsen. Man hängde upp den i lagårdsdörren för att skydda djuren. 

Även Selma Lagerlöf tyckte det var något magiskt med julrosen. Hon skrev en fantastisk julberättelse - Legenden om julrosorna från 1908.

”Rövarmor och hennes familj bor i en grotta i Göingeskogen i norra Skåne. De har svårt med mat och är fördrivna från samhället pga deras tjuvaktighet. När rövarmor når fram till ett kloster på tiggarstråten fascineras hon av alla de vackra blommor och örter som växer där. Hon berättar för gamla munken Hans om en ännu vackrare trädgård som varje julnatt växer upp i Göingeskogarna. Han blir intresserad och tar sig dit nästa jul. 

Rövarmor har inte överdrivit. Det är ett paradis som möter munken och han dör lyckligt mitt i all blomsterprakt. Fastklamrad i hans hand finner man några rotknölar som förs tillbaka till klostret. Först till jul året därpå blommar knölarna. Det är julrosen och det var så denna vackra blomma nådde oss.”


Evas Foto

Hur konstigt det än kan låta, med tanke på min fascination för blomman, har jag aldrig haft en julros men den här julen ska det bli ändring. Har sett en fantastisk julros hos blomsteraffären som jag ska köpa och då passar det bra med dessa skötselråd som jag lånade hos Blomfantast som är en jättefin blogg om växter och blommor.

Julrosen är lättsam och kräver inte mycket för att trivas. 

  • Håll den fuktig. Den vill varken torka ut eller stå för blött.
  • Vill du att den ska blomma längre så låter du den stå svalt. Då krävs det mindre vatten.
  • När den blommat över kan du låta den stå någonstans lite svalare och sedan plantera ut den i trädgården på vårkanten. 
  • Utomhus gillar den att stå halvskuggigt.
  • Man ska vara lite försiktig när man fixar och donar med julrosen. Den har en växtsaft som kan vara starkt irriterande på huden. Dessutom är växten giftig, så det kan vara läge att undvika den om man har småbarn och djur som brukar stoppa saker i munnen.

Välkommen oktober & höstkram till er alla


I det enkla bor det vackra ...

Plötsligt en morgon känns det annorlunda. Det går väldigt fort, oftast över en natt. En krispigare känsla i luften, en annan doft, mer mullmättad. Hög luft som berättar om annalkande höst. Det är tystare. Fåglarna återerövrar luftrummet från gräsklippare och utombordare. Det är tomt på stranden, idag badar ingen, men det ligger en kvarglömd handduk på en sten.  Badtermometern flyter fortfarande under bryggan men ingen är längre intresserad av att veta temperaturen. Förra veckan vimlade fjärden av segel, idag ligger den nästan öde. En ensam motorbåt stävar förbi. Det ser kallt ut i sittbrunnen. 

Jag har nu tagit till mig hösten fullt ut. Vi har haft några stormiga och regniga dagar men idag på min morgonpromenad sken solen och jag passade på att plocka en liten blombukett. Är nog mest sånt som betraktas som ogräs men jag tycker att de är så vackra. Härligt att man kan plocka blommor i mitten på september. Ernst ord om enkelhet passar så bra in på sånt jag uppskattar.






Vet inte om dessa vita blommor är vildblommor eller om de kan ha spridit sig från någons trädgård. Känner inte igen dem men söta är de. Våran lilla kattfröken Kajsa älskar blommor precis som matte och hon ger sig genast i kast med att undersöka dem. Det tog nog på krafterna för hon tog sig en liten power nap mitt i den spännande blomsterleken. 

 


Såg att varmare väder är på väg till helgen så det kanske blir ett sista dopp i havet. Bara att njuta så länge det varar och sen ser jag fram emot en lång och mysig höst. Jag tycker så mycket om Tove Janssons Höstvisa och den ger mig en skön och hoppfull höstkänsla. 

"Skynda dig älskade, skynda att älska,
dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut"
      


Njut & må. Höstkram
 

      

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Släppa taget om sommaren...

Jag känner ett litet stänk av vemod nu när vi är inne i september. Visserligen håller jag krampaktigt kvar sommaren så länge det bara går. Fortfarande varmt och jag har nyss badat i havet. Men tiden går så osannolikt fort, vart tar den vägen kan man fråga sig. Tänk om man kunde stoppa tiden en stund kan jag tänka ibland när jag mår som bäst och njuter av tillvaron. Men tiden tar ingen hänsyn till mina önskningar så jag börjar så smått göra mig redo för höstens ankomst. 

Rutinerna är tillbaka efter sommarens lättjefulla leverne. Jag är tillbaka i motionsspåret igen och tar långa sköna skogspromenader med dottern och hennes hund. 



Naturen är som alltid en källa av små och stora mirakler. Det gäller bara att man tar sig tid och låter sig hänföras av allt som moder jord så frikostigt bjuder på. 

Ser en hel del blommor som rödklöver, blåklockor, snårvinda, baldersbrå och en hel del andra som jag inte vet vad de heter. Nu finns det också så många vackra torkade grässtrån i olika former.




Jag och min syster gjorde en utflykt till ett nytt outforskat ställe som heter Äskhult och jag blev helt betagen. En välbevarad 1700-talsby några mil från Kungsbacka i Halland. Vackra silvergråa hus i genuin landsbygdsmiljö. Det kändes som tiden stannat upp och man kunde nästan se hur det såg ut när byborna brukade sin jord och levde sina liv här. Ett sånt ställe som jag älskar och gärna besöker snart igen. 

Det fanns små trädgårdar vid husen och det blommade så vackert fortfarande även om mycket vissnat och torkat till fröställningar. Jag kan tänka mig hur vackert det är på våren och sommaren när allt grönskar och när syrenerna blommar. I uthusen hängde lin och andra växter på tork. 



Nu är säsongen slut i Äskhult och alla djuren åker hem till bonden. Stugorna stängs och pigor och drängar vilar upp sig till julmarknaden - Jul i Äskhult. Kan tänka mig vilken julstämning det blir i den vackra byn med de gamla gråa husen. Det är sinnebilden för julbonaderna som jag minns från mitt barndomshem. Här kan man nog få se både tomten och vättar. Magiskt för en julälskare som mig. Jag längtar ... 

Även om gårdarna och kaffestugan är stängda kan man vandra efter stigarna här och njuta av atmosfären. Läs mer på Äskhults hemsida och se mera bilder på Evas Foto Refugium.

Ha det så gott & kramen 

Gamla hus och vildvuxna trädgårdar ...

Nu under sommaren går två av mina favoritprogram på SVT 1 "Det sitter i väggarna" och "Där ingen skulle tro att någon kunde bo". Ibland undrar jag om jag är född i fel tid. Jag har en sån dragning till gamla hus och jag älskar "Det sitter i väggarna". Historikern  Christopher O'Regan och byggnadsantikvarien Erika Åberg hjälper nyfikna ägare till gamla hus att lära känna sitt hus, till både kropp och själ. Så spännande följa Christophers grävande i historien och han lyckas över förväntan få fram när husen byggdes och vilka som bott där under årens lopp. Erika hjälper till med olika renoveringsprojekt och gör allt enligt gamla seder och bruk. Spännande när hon skär ut en ruta på den tapetserade väggen och sedan bläddrar bakåt tills hon får fram grundtapeten. Jag är lite kluven när det gäller renoveringarna eftersom jag gillar vitt, svart och accentfärger i heminredning men samtidigt är det så häftigt när de renoverar husen till ursprångsskicket så att de passar till husets ålder. Ett gammalt hus har så mycket att berätta både gällande byggkonst och levnadsöden. Alla hus har sin charm vare sig det är stora pampiga sommarhus i skärgården eller små torp i norrlands inland. Dessvärre är det många ödehus som förfaller och så småningom tas tillbaka av naturen. På bilder har det en ödesmättad charm men jag tänker på alla kakelugnar, spegeldörrar, antika lås, breda golvplankor och så mycket annat som går till spillo. En stor kulturskatt som inte tas tillvara. 

När jag tänker på ödehus går mina tankar till ett torp som jag har starka känslor för. Hemmanet heter Avasjö 47 Älgåker och ligger i Västerbottens inland. Här tillbringade jag min tre första levnadsår och sen alla semestrar under min barndom. En underbar plats för oss barn med blommande ängar, skog och en sjö med ett båthus som luktade tjära. Pappa byggde en lekstuga där vi älskade att leka. Jag minns inte så mycket från de första åren men desto mer från familjens semestrar. Här badade vi, fiskade. hälsade på släktingar och undersökte alla spännande hus som fanns här. Sorglösa somrar som jag aldrig glömmer. Här fanns blommande syrenbersåer, jordgubbsland och många blommor som den orangea Kejsarkronan. 

Jag tror att det timrade boningshuset kan vara byggt i slutet på 1800- eller i början på 1900-talet. Mina föräldrar köpte det av tre syskon Emilinda, Olof och Anders Olsson som är födda 1876-1881. Kan det vara deras föräldrar som byggde huset och bosatte sig där? Önskar att jag hade Christopher O'Regan som kunde hjälpa mig. Vi sålde Älgåker när jag var i tonåren och som med så många hus på den tiden fick de förfalla eftersom det var skogen man var intresserad av. Så glad att jag räddade en del möbler som jag nu vårdar ömt och även den gamla husnyckeln. Jag har kollat på kartor och Älgåkers golfbana verkar ligga ungefär där huset fanns så jag vet inte om det kan vara på samma ställe. Om det är någon som har information blir jag glad om ni kontaktar mig.




En del av möblerna som fanns i mitt barndomshem. Pottskåpet och kommoden har jag målat i grå lackfärg.

Jag har alltid gillat vildvuxna trädgårdar och gamla torparblommor som mormor hade. Det är något visst med perenner som kan finnas kvar även om husen är borta.


 Ha en fortsatt fin vecka & kramen


Minnesrik vecka ...

Augusti är här och jag har haft en vecka full av roliga aktiviteter. Gjorde ett spontanbesök hos dottern med familj för att se den vackra dammen som de gjort i ordning i sommar. Vilket fantastiskt jobb och de gamla gjutjärnssofforna som de fick från stallet är renoverade och målade och passar så bra. Så rofyllt med vattnet som porlar och guldfiskarna som kilar omkring under näckrosbladen. De har även fått ungar som är så söta. Här kan man sitta i egna tankar som barnbarnet gör på bilden. Efter kaffe med glass och hallon gick vi ner till båtbryggan och tog ett dopp i havet. Jag älskar att bada och tar alla tillfällen som bjuds. Här fanns en del kanadagäss men inte så många att det stör. 















Som jag har längtat att se utställningen The Art Of Banksy som visas på galleri Fredstan i Göteborg och i fredags, på min födelsedag, var det så dags. Banksy är en av världens mest kända konstnärer samtidigt som han är helt okänd. Bakom pseudonymen är det nämligen ingen som helt säkert vet vem som döljer sig. Vad man vet om Banksys faktiska ursprung är att hans karaktäristiska street art och samhällskritik först syntes på väggar och gator runt om i Bristol, England. Den här konsten är inte så lätt att ta till sig men den är samtidigt inkluderande och jag lämnade galleriet med en massa tankar. Det tog tid för mig att smälta alla intryck. Säga vad man vill om Banksys konst men den berör och jag kan verkligen rekommendera ett besök. Utställningen är öppen tom 25 augusti om ni är intresserade.

Vi fortsatte med en god lunch på favoritrestaurangen Spice of Thailand. Glad stämning i stan med Gothenburg Culture Festival (tidigare Göteborgs Kulturkalas) så vi hade härlig underhållning till maten. Skön avslutning på vår samvaro.







Jag firade faktiskt i dagarna två och på lördag kom hela familjen med fina presenter och blommor. Jag blev så glad att se dem för det är den allra största gåvan för mig. Tack också alla mina fina facebookvänner för alla gratulationer. Jag har med åren lärt mig uppskatta mina födelsedagar på ett annat sätt än jag gjort tidigare. Jag firar att jag har fått njuta av livet ännu ett år och det fyller mig med tacksamhet. 


Ha en skön vecka & ta hand om varandra




 



  
 

Välsignade värmebölja ...


30 grader och strålande sol från en klarblå himmel. Tidigt morgondopp i Rådasjön som är min favoritbadplats här i Mölndal. Även om timmen är tidig är det redan en hel del badsugna människor som har sökt sig hit. Skön skugga på stranden den här tiden och varmt i vattnet. Vad mer kan man begära? Härlig stämning här med ortsbor i alla åldrar och turister. Även änder simmar förnöjsamt omkring.





På hemvägen passerar vi Gunnebo där man med liar slagit hö och torkar det som förr i tiden på höhässjor, Det väcker så många minnen från barndomen. När jag växte upp kunde man se hässjorna stå på rad på åkrarna. Jag glömmer aldrig doften av nyslaget hö och hur skönt det var att ta paus och dricka svagdrickan som mamma alltid hade med. Roligt se att det fortfarande finns kunskap hur man gjorde.





Trots värmen tog vi en liten motionsrunda och passade på att skogsbada i den gröna skogen där kvällssolens strålar letar sig in i lövverket. Skönt efteråt att ta ett kvällsdopp och trots att klockan var åtta var det fullt med glada människor som njöt av värmen både i vattnet och i skuggan under träden. Det var 28 grader och det kändes lite overkligt men så underbart.

Jag försöker fånga sommaren så gott jag kan och låta känslan fortsätta långt in på hösten …


Varm kram








Slottstider ...


I dag lärde jag mig ett nytt ord hemestra - när man semestrar på hemmaplan. Det är precis det jag allra helst ägnar mig åt men jag kände inte till det ordet. Men man lär så länge man lever ...

Vi har sån tur så vi får låna dotterns bil under sommaren och det är härligt när vi vill göra små utflykter. Man blir onekligen lite bortskämda när det bara är att hoppa i bilen så där spontant. 

Det har varit lite mycket nu men bara roliga saker. I förra veckan åt vi familjelunch på Blomstermåla och min dotters pappa som hälsade på från Norrland var med. Lika roligt som alltid att träffas.

Det är så skönt för en kontrollmänniska som mig att bara ta dan som den kommer. Inga måsten - bara vara. Jag och min syster har bestämt att verkligen ta tillvara alla sommardagar och det gör vi med råge. 

Ena dagen strosar vi omkring i trädgården vid Gunnebo Slott och äter en god lunch när vi känner för det. Ett av mina favoritställen som jag ofta besöker. Här är så vackert och jag älskar platser med historia. Jag kan inte låta bli att undra hur det såg ut när slottet var bebott och gästerna kom på besök med  hästskjuts. Naturligtvis blev det en titt i den fina butiken och en god lunch på Gunnebos Kaffehus & Krog. En fin dag som avslutades med en lång promenad i den grönskimrande skogen. 















Nästa dag tänkte vi åka till Åsa havsbad men det var långa bilköer till campingen så vi vände och åkte till Tjolöholms slott istället. Ännu en favoritplats som jag tycker om. Vi åt vår picknick vid den lilla badstranden och Kungsbackafjorden glittrade så förföriskt. Kunde bara tänka vilken lycka att jag får vara här och nu. 


Ha en underbar fortsättning på sommaren mina vänner.


 Ha en fin dag & kramen




Loppisar - skön återvinning

Jag gillar loppisar och idag blev det en liten tur i närområdet. Först åkte vi till Torrekulla där det finns en liten loppis och där vi har gjort många fina fynd. Här kan man hitta lite av varje och det är lika spännande varje gång. Inga fynd idag men mysig miljö och hönorna som spatserar fritt är så söta. I Kvarnbyn finns Returum Second Hand och även här har jag hittat en del fina saker dock inte idag. 

Sista stoppet blev Erikshjälpen och här finns alltid många saker att kolla på. Inga stora inköp här heller men jag är noga med att bara köpa sånt som jag behöver och har en plats för. Inga impulsköp som hamnar i en låda. Återvinning är härligt och att köpa begagnat är bra för miljön. Jag gillar när man kan förena nytta me nöje …





Plötsligt händer det … Den stora lyktan stod så fint uppställd vid vår glasåtervinning och jag var inte sen att ta hem den. Det saknades ett glas på framsidan och det är enkelt att åtgärda, sen är den som ny. Det kallar jag fynd. Den lilla ljuslyktan köpte jag i Torrekulla idag..


Önskar alla mina bloggvänner och besökare en riktigt skön lillördag ♥️


Kram & ha en fin dag



Minisemester i Varberg ...

Jag tar mig lite pausar i bloggandet då och då. Meningen är att jag ska lägga ut en tjusig bild med paus men det är aldrig planerat, bara livet som kommer emellan. Nu under sommaren försöker jag ta tillvara på alla fina dagar så det blir inte mycket tid över vid datorn. 

Ett sätt för mig att "fånga dagen" är att åka ut på lite olika utflykter och det blir mest i närområdet. Jag tycker inte så mycket om att färdas mellan olika mål men däremot att uppleva dem. 

Mitt senaste resmål var Varberg, bara 30 minuter bort med Västtågen. Min syster hade hittat boendet som var en fullträff. Brygghuset Bed & Kitchen var ett magiskt paradis mitt i Varbergs centrum. Här fanns allt, gammeldags charm med alla bekvämligheter. Vår lägenhet låg i ett renoverat gårdshus med utsikt över en prunknande innergård med rofylld vattenfontän och inbjudande hängmatta. Du kan läsa mer om boendet  på min systers blogg, Evas fotoblogg Refugium och på Brygghuset Bed & Kitchen där du också kan göra din bokning. Fantastiskt bemötande av Annika som jag önskar en fortsatt skön sommar. Vi kände oss så välkomna ...








Som den högkänsliga person jag är upptäcker jag detaljer och här fanns det så mycket att hänföras av. Allt var gjort med varsam hand och passade så bra in i miljön. Jag älskar trä som åldrats vackert och rostiga detaljer. Trädgården fascinerade mig med alla stammade fruktträd som var som konstverk i sig. Fanns också ett underbart orangeri där man kunde avsluta dagen med bubbel och jordgubbar.




Första kvällen träffade vi vår kära vän som älskar Varberg och som inspirerade oss till resan. En kall öl på Harrys och trevlig samvaro under några timmar. Sen gick vi ner till Kallbadhuset som var så vackert i solnedgången. Ljumma sommarvindar och vattnet glittrade inbjudande. 






Vi sov gott i våra ljuvliga Carpe Diem sängar och efter frukosten gav vi oss ut på upptäcktsfärd i Varberg. Först gick vi till Engelska parken som var en liten vacker park med spännande statyer och vackra växter. En liten porlande bäck rann genom växtligheten och döm om min förvåning när vi senare på kvällen såg att vattnet var borta. Turistsäsongen var inte riktigt igång veckan efter midsommar så det var nog därför vattnet stängdes av under natten. Vi vandrade efter strandpromenaden och åt en god lunch på Kallbadhusets restaurang. Personalen varnade oss för tjuvaktiga måsar som härjade i stan. Vi satt på klipporna vid havet och njöt av lugnet och den vackra vyn över skärgården. Sån avkoppling för kropp och själ 







På hemvägen tittade vi i några affärer och på torget var det fullt ös med underhållning och utomhusbio. Roligt med ett folkligt torg där alla kan träffas, kändes lite som utomlands. Fint också med kyrkan vid torget. Dörren stod öppen men det var lite sent så vi spar kyrkbesöket till nästa gång.





Vi köpte med oss goda delikatesser och nybakat bröd till frukosten från en härlig mataffär som låg vid boendet. Sista kvällen avslutades med mys i orangeriet medan mörkret föll och ljusen i trädgården tändes. Magiskt ...

Nu är jag åter hemma efter en underbar resa som gav så mycket  och fortsätter söka mina guldkorn i vardagen …






Lust och fägring stor ....


Vi hade lyckan att få fira midsommaraftonen tillsammans med barnbarnens farmor och farfar och resten av familjen. Alla utom äldsta barnbarnet som var på semester i Kroatien. Vi bjöds på en fantastisk buffé med delikatesser av alla de slag. Mätta och belåtna begav vi oss mot midsommarfirandet på Hembygdsgården. Här var det många festglada människor och vädret visade sig från sin bästa sida. 



Foto: Hålanda Hembygdsgård





Midsommartjejer på väg mot festligheterna. Godfrey trivs i folkvimlet även om han ibland bara vill mysa med matte.



  







 
Min syster, som har fotobloggen Evas fotoblogg Refugium, trivs med kameran i naturen och här finns det motiv i mängder. Riktiga blomsterängar som fanns i min hembygd när jag växte upp men som försvunnit mer och mer.





Festandet fortsatte med kaffe och tårta i lusthuset som ligger så vackert i värdparets magiska trädgård. Perfekt sitta inomhus och mysa för nu kom regnet som på nåt sätt hör ihop med vår svenska midsommar. Men som, tack och lov, upphörde efter några timmar lagom till grillandet. Tusen tack till våra gästfria värdar och familjen som gjorde vår midsommarafton till ännu ett vackert minne.










I midsommartid ...

Midsommar, denna underbara tid så full av magi och återvändande liv. Nu blommar det som aldrig förr, grönskan är genomskinligt skir och fåglarna håller serenad. Det känns nästan som naturen gör sitt allra bästa för att värma våra vinterfrusna själar. Jag önskar att jag kunde hålla kvar den här tiden en liten stund längre bara för att hinna uppleva varje litet under som sker dagligen och stundligen. Men eftersom jag vet att detta inte är görligt får jag anamma den tid som ges och ta tillvara varje sekund så gott jag kan. Släppa alla måsten och bara njuta av stunden …





Midsommaraftonen kommer jag och min syster fira med familjen hos dotterns svärföräldrar. De bor på en sån vacker plats och att bara få umgås med nära och kära, underbara människor som bara vill mig väl fyller mitt hjärta med tacksamhet. 

Visst känner jag förväntan men också en lätt stress över sommaren som går alldeles för fort. Jag finner en viss tröst i att jag inte är ensam med dessa känslor. Många beskriver hur de tycker att tiden rusar förbi. Visserligen känns det så men trots allt är tidens gång densamma och det kanske är mitt lilla hjärnspöke som är i farten. Men lätt är det inte att träna på att "fånga dagen". Carpe Diem eller fånga dagen är ett uttryck som används om och om igen och aldrig verkar gå ur tiden. Men hur gör man?

Läste på bloggen "Ett liv i balans" om 7 råd hur man fångar dagen;

Använd dina sinnen
Gör något nytt
Tillåt dig att glädjas
Känn tacksamhet
Byt ut ordet måste - mot vill
Förlåt och släpp taget
Lär dig glädjas åt det lilla och se det stora i alla människor





Det som är midsommar för mig, förutom familjetid, är en blommande sommaräng och jordgubbar. Tänk att sitta bland blommorna med en ljum vind som drar förbi och äta solvarma jordgubbar. Kan livet bli så mycket bättre?

Visa vid midsommartid är min favorit och jag tycker texten är så vacker. Den är en av svensk vistraditions mest kända sånger och skrevs 1946 med musik av Håkan Norlén och text av Rune Lindström.





Min önskan är att ni alla mina kära vänner och besökare får en underbar midsommar.







Husets spegel ...


Liksom ögonen speglar människans själ, speglar fönstret husets själ. Jag har alltid varit fascinerad av fönster i alla dess former. Spelar ingen roll vilket slags hus det är. Slott eller koja. De vackraste fönstren sitter ofta på ödehus som är lämnade i förfall. Jag stannar upp i funderingar om vem som stått vid detta fönster och tittat ut över landskapet. Tänk om dessa sedan länge övergivna hus kunde berätta sin historia. Varför byggdes huset på denna plats och av vem? Vilka bodde här och hur blev deras liv? Och varför lämnades det åt sitt öde. Det känns så oåterkallerligt att dessa historier aldrig kommer på pränt och så småningom försvinner minsta spår av bebyggelsen. Naturen tar sakta men säkert tillbaka sin plats och snart är allt tecken på liv  borta. 




Det är något vemodigt över alla ödehus som står och förfaller. Ofta är det stabila timmerhus som stått i hundratals år och som har mycket kvar att ge om de bara får lite kärlek. Vackra hus med snickarglädje i varje tum. Alla dessa dörrar som går förlorade och alla vackra kakelugnar som faller sönder. Många gånger är möblerna kvar och gamla familjeporträtt hänger på väggarna. 

Det är det svåraste när jag ser övergivna hus, även om jag kan tycka att det är intressant känner jag också en stor ledsamhet över att det inte längre finns något liv i de tomma rummen. Vissa gamla hus är som tidskapslar från en svunnen tid. Jag förstår varför det inte alltid är så lätt att bo kvar och när de äldre går bort kanske barn och anhöriga lever sina liv någon annanstans.

Det känns skönt att man börjat uppmärksamma de fina gamla husen som finns runt om i vårt land. På nätets bostadssidor finns hur många annonser som helst och de har en massa visningar. 
Många ödehus har fått en andra chans och det är så underbart när man läser om renoveringar och om nya familjer som flyttar in och skriver om husets historia. Ofta är det vackra omgivningar och många gånger står där ett gammalt vårdträd som genom alla tider skyddat gårdens folk.

Jag älskar tv programmet "Det sitter i väggarna" där de tar fram husets historia från början. Tänk att få en bok som berättar om husets historia och om de människor som bodde i huset före oss...





Hänryckningens tid ...

Nu går tiden så fort att jag knappt hinner med, helgerna avlöser varandra. Nu när försommaren är som vackrast önskar jag att det fanns en stopp knapp att trycka på. Vill njuta och uppleva varje liten blomma som slår ut. Enda sättet är nog att försöka leva i nuet och ta tillvara sommarens dagar. Kanske inte låta vädret styra allt för mycket hur dagen blir. Även som i dag med regn och kallare väder finns det mycket att hitta på. Museibesök, fika på stan, promenera i regn, innesysslor som inte blir av när solen skiner. Ja,  det finns massor av aktiviteter men helst inte sånt som känns som tråkiga måsten. Även om det finns saker som måste göras försöker jag i möjligaste mån ta dem till hösten när min kreativa ådra smyger sig på. 


Jag tycker mycket om Caj Lundgrens dikt som är en påminnelse om hur flyktiga dessa sommardagar är;

Var glad min själ, åt vad du har; 
nu har du hundra sommardar
 och detta är den första. 
När solens lopp sin ände tar 
då har du nittionio kvar 
och någon blir den största. 

Giv noga akt på var du står; 
i morgon är med ens igår, 
det går så fort att vandra. 
Lägg märke till att vad du får,
 är hundra sommardar per år, 
i morgon är den andra.



I dag är det pingstdagen och jag känner mig väl inte direkt hänryckt men bara det att naturen står redo att blomma ut i full sommar kunde kanske vara anledning nog. Uppfriskande bad i hav och sjö och återhämtande skogsbad i naturen plus alla andra  sommaraktiviteter borde ge en känsla av hänryckning varje dag. Nu är vi människor inte riktigt funtade så och livet kan bjuda på oväntade händelser utanför vår kontroll som påverkar hur vi mår.

Som den naturmänniska jag är mår jag allra bäst i naturen, i skogen och vid vatten. Bästa sättet när energin är i botten att återhämta mig och tankarna klarnar på något mirakulöst sätt. Plötsligt blir problemen inte så stora och ofta finner jag lösningar som jag inte sett förut. När jag är ledsen finner jag ro och tröst i naturen. För mig är även det sociala viktigt för att må bra. Älskar att umgås med familjen, vännerna och alla våra djur. 



 Foto. Gunnebo, Mölndal


När jag tänker på hur fort sommaren går är det lätt att känna stress mellan varven. För mig är det bästa att ta dagen som den kommer och inte ha för höga förväntningar.

"Vi förstår inte hur värdefull en stund är
förrän den är ett minne"








.



Räkna dina regnbågar ...


Jag älskar regnbågar för att de är så vackra och lite mystiska. Hittade det här kloka ordet; "Räkna dina regnbågar - inte dina stormar." Det är ungefär så jag försöker leva. Stormar kommer och går men det är de vackra ögonblicken av regnbågar som jag försöker bevara. Alla får vi vår beskärda del av sorger och bekymmer men även lycka och ljusa stunder. Det finns så mycket att vara tacksam över och så länge man får vara frisk vill jag fånga mina regnbågar. Man kanske kan hitta en skatt om man tar dig tid att söka.

Det är inte så konstigt att en av mina favoritsånger är Over the Rainbow. Jag såg filmen The Wizard of Oz på 60-talet och hörde den vackra men också vemodiga sången för första gången. I filmen som kom redan 1939 sjöngs den av Judy Garland och den blev sedan hennes signaturmelodi. Sen den dagen älskar jag den finstämda låten med text som rymmer så många känslor och den berör mitt högkänsliga jag på djupet. 









Festligheterna avlöser varandra ...


Det har varit mycket nu men på ett roligt sätt. Älskade barnbarnet har firat 18-årsdag och körkort och sen kom morsdag. Härligt när hela släkten träffas under roliga former. Vi hade tur med vädret och firade födelsedagen ute i partytält. Flera i släkten är allergiska och nu kunde även hunden Godfrey vara med utan att någon blev sjuk. Han är så söt och vill gärna vara med. 



Blev bjuden på morsdagsmiddag på gamla stationshuset Blomstermåla vid Särö Västerskog. Maten var himmelsk, rödtunga med apelsin-rosmarinsås och zucchinispagetti. Restaurangen där väggarna talar om många historiska middagar. 

"Med kärlek på tallriken och ro för dina sinnen." 

1904 invigdes järnvägen som slingrar sig utefter den vackra kuststräckan mellan Göteborg och Särö. Säröbanans slutstation som fick namnet Särö Västerskog uppfördes intill ångbåtsbryggan. På 50-talet inträffade något som väckte munterhet. Två av de svarta ångloken som stod i lokomotivstallet över natten hade under de mörka timmarna målats med blommor och blad i färgerna rosa, gult och vitt. Lokförare och eldare, som övernattade i Särö trodde knappt sina ögon när de upptäckte det hela. 





En sån här dag går mina tankar till min fina mamma som inte längre är med oss men som för alltid lever kvar i våra minnen. Min mamma jobbade som hembiträde några år och på bilden är hon med familjens baby. Så saknad ...
 

Äldre inlägg

Nyare inlägg