Visar inlägg taggade med Juni

Tillbaka till bloggens startsida

Hundra sommardar ...


Nu är juni här, den första sommarmånaden. Grönskan är så intensiv och det blommor överallt, i buskar och på marken. Tiden "mellan hägg och syren" är snart över även om syrenen fortfarande blommar och sprider sin somriga doft. Väcker minnen om skolavslutningar och hägrande sommarlov till liv och ger en nostalgisk förnimmelse.





Den här dikten av Caj Kajenn Lundgren påminner mig om hur viktiga alla dagar är. Det kan vara bra eller dåliga dagar men ändå viktiga på sitt sätt. Även om det blir en annorlunda sommar är det härligt att tänka att vi har cirka hundra sommardagar till vårt förfogande. Dikten är populär och finns på så många bloggar nu i början av sommaren och så även på min.

"Var glad min själ åt vad du har, nu har du hundra sommardar, och detta är den första. När solens lopp sin ände tar, då har du nittionio kvar, och någon blir den största. 

Ge noga akt på var du står, imorgon är med ens i går, det går så fort att vandra. Lägg märke till att vad du får, är hundra sommardar per år, imorgon är den andra." 

Jag gör mina dagliga vandringar i närområdet och är ganska nöjd med både lugna skogspromenader och snabbare turer i motionsslingan. Stannar ofta till vid den lilla skogstjärnen och döm om min förvåning när jag upptäckte att det fanns guldfiskar som simmade omkring. Det måste vara någon som släppt ut dem och jag hoppas de klarar sig där.







Glädjande nog fick jag vidga vyerna när mitt älskade barnbarn tog studenten. En underbar dag med familjen om än på behörigt avstånd. Efter alla veckor av nervös väntan hur de skulle få fira studenten blev det väldigt lyckat med champagnefrukost, utspring till väntande föräldrar och en rolig fest på kvällen med kompisarna. Stor överraskning när pojkvännen hämtade henne i pimpad Cab och efter några turer runt stan kördes hon hem till familjefesten.



 


Festen hade vi ute i ett partytält i trädgården med god mat, studenttårta, presentutdelning och härligt umgänge. Barnbarnet var nöjd och glad över hur bra det blev och det var så roligt se hennes glädje. Det tråkiga var att hennes vackra balklänning fick hänga kvar i garderoben men det kommer säkert fler festliga tillfällen när hon kan använda den. Kanske de kan ha balen längre fram i höst om pandemin ger med sig. 





Triften, även kallad strandgossar som blommor i klippskrevorna är en riktig överlevnadskonstnär.





Det vackra vädret lockade mig också att ta premiärdoppet i havet och det var som väntat uppfriskande. För en stund kändes det härligt befriande och som vanligt men nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Jag är tacksam över min livsfilosofi som gör att jag tar en dag i sänder och så får det bli som det blir ...

Nu slutar jag med en önskan om en fortsatt fin sommar.

Kram!


Min vecka ...

Sommaren är verkligen här med sol och värme. Juni denna härliga månad när naturen slår ut som ett färggrant fyrverkeri. Hur lätt blir inte sinnet och vardagsbekymren är inte längre så betungande. Den svenska sommaren måste vara världens bästa terapi om man bara kan ge sig hän. Helgen har varit omväxlande med roligt familjekalas för Amanda och utmaningen att spela minigolf i Bosses lektävlan. 

I veckan är vi i stugan och fixar lite efter vintervilan. Fåglarna kvittrar i alla tonarter och det är ett sjudande djurliv. Små gulliga kaninungar som skuttar omkring och kikar in på barnbarnens kaniner som är i sommarburarna. Så söta men samtidigt lite oroande med tanke på sjukdomar så det är bäst att göra ett besök hos djurdoktorn. Tror det är dags för ännu en spruta i förebyggande syfte. 



I går satt jag på balkongen och läste slutet på en spännande bok och Kajsa låg spinnande i mitt knä. Plötsligt kände jag nåt som killade i nacken och jag trodde att det var en slinga av håret men när jag rörde med handen ramlade en hoppspindel ner på mig. Jag skrek i högan sky och flög upp och Kajsa fick nästan slag. Jag gillar verkligen inte hoppspindlar och inte nog med det sen såg syrran en på baksidan av mitt ben som hon skyndade sig att ta bort. 

Samma kväll satt jag och såg tv och hörde ett konstigt ljud som jag inte kunde förstå vad det var. Trodde ett tag att vi fått spöken i huset. Till slut kollade jag i köket och där satt Kajsa och studerade någonting på golvet. När jag tittade närmare efter var det en fågel, tror att det var en svala, som satt vid kattfontänen. Jag skyndade mig att ta upp den och öppnade ett fönster på balkongen och den flög över hustaken mot skogen. Jag fattade inte hur den kommit in men den måste ha hamnat på balkongen trots att den är glasad och alla fönster var stängda där. Vi bor högst upp under taket så det måste finnas nåt litet hål där den kommit in. Vansinnigt glad men också förvånad att inte katten hade skadat den. Vilken snurrig dag men jag överlevde spindelattacken och räddade den fina lilla fågeln.

Gjorde en tur till Mölndal i dag och det är massor av aktiviteter med nybyggnationerna av hela centrum. Inte en dag för tidigt och spännande när allt står klart 2017. Halva stadskärnan döljs bakom ett högt plank och det är mycket oväsen men det finns små oaser i allt buller och bång. Mysiga små caféer och färgglatt och livat i Stadsparken som är den nya mötesplatsen för stora och små. 

 

 



Gröna kramande grodor sitter lite varstans i parken och jag tycker att de är så gulliga och har ett bra budskap.

Kramas mera!!!