Efter en envis influensa som tagit all kraft och energi har jag sakta återhämtat mig. Det har tagit tid och vädret med snö och kalla vindar har inte gjort saken bättre. Lite vinterdepp har det nog varit men nu börjar energidepåerna fyllas på. Trots att påsken är här har vi snö på marken och jag läste en väderprognos att kylan skulle sitta i tills mitten av april. Hoppas verkligen att det är fel för nu är jag innerligt trött på det eviga snöandet. I grunden är jag en positiv människa så jag vet att snart är den livgivande våren här och det är bara att gilla läget ett litet tag till. Bilderna i inlägget tog jag innan snöandet satte i gång igen.

Så fort krafterna återvände har jag återgått till mina skogspromenader. Tror inte det finns något som ger så mycket energi som dessa vandringar. För några dagar sedan tog jag, min dotter och syster en långpromenad i skogarna på Onsala halvön. Så vackert och rofyllt med stora träd och mossiga stenar. 



På väg tillbaka passerade vi en gammal skogsväg som kommit fram när kommunen röjt. Då sa dottern; "här inne finns det en ruin eller kanske man kan kalla det ett öde hus". Jag har ett brinnande intresse för gamla hus så givetvis måste vi se detta. Det var magiskt och jag trodde inte mina ögon. Det visade sig vara ett gammalt stenhus. Fanns många här i slutet av 1800-talet och framåt som beboddes av fattiga människor som fick bygga sitt hus på utmarker som var mindre värda. Hyran betalades genom dagsverken hos markägaren. Jag kommer att berätta mer om huset i ett inlägg lite längre fram. Ska dit igen på långfredag med kameran i högsta hugg. Så spännande ...





Med önskan om en Glad Påsk till er alla