"Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus det är nära till natten, snart är den blommande sommaren slut"

Tove Janssons "Höstvisa" fångar på några rader den sanna höstkänslan. Plötsligt i morse kändes det annorlunda. En krispigare känsla i luften, en annan doft, mer mullmättad. Hög luft som berättar om annalkande höst.

  


Gundefjällsgatan 


Att "ta höst" är inte lätt. Det är vemodigt att ta farväl av sommaren. Jag kommer ihåg hur det kändes när vi hade stuga och man städade inför hösten och flytten tillbaka till stan. Vi ses nästa sommar säger man till grannen. Vad har hänt då? Kanske inte så mycket ändå för ett år går så oändligt fort. När jag kom tillbaka på våren hittade jag en kvällstidning som berättade om värmerekord. Jag ser blåbärsfläckar i tidningen och minns den dagen så väl. Solen sken och jag hade bakat blåbärspaj. Det känns som igår. 

 

  


 Sönnerbergens naturreservat, Onsala 


Minns också känslan när vi hade segelbåt och det var dags att ta upp båten efter sommarens härliga seglatser i den norrländska skärgården. Att känna friheten ute bland kobbar och skär, vinden i seglen och mot min solvarma kind och den befriande tystnaden. Intresset blev bara större när jag och dottern gick en kurs för förarbevis och lärde oss sjövägsregler, inomskärsnavigering och sjömanskap. Det slutade med att vi båda hade var sin båt under lång tid. När jag sitter nere vid havet och ser de vita seglen mot horisonten får jag en sån obeskrivlig längtan att få vara där ... men just nu har jag varken stuga eller båt, men livet är föränderligt så vem vet? 
 



Gottskär, Onsala