Läste en krönika i GT av Clara Lidström där hon tyckte att Ernst renoverade sönder vårt kulturarv. Jag kan hålla med henne om att världen skulle se annorlunda ut om fler män gick barfota och byggde lampor av rundstav. Jag kan också hålla med om att det är viktigt att renovera med rätt material och linoljefärg och sånt så långt det är möjligt och att man ska återanvända befintliga möbler som passar in och låta tidstypiska detaljer vara kvar. Sen går våra åsikter isär...

 

Bilden är lånad

Varje hus har sin historia och varje familj eller person som bor där formar sin och husets historia. Det kommer att ändras över tid men huvudsaken att de gamla husen tas om hand och att de får liv igen. Finns inget tråkigare i mina ögon än gamla fina hus som förfaller mer och mer. Clara tyckte att man skulle ha kvar gulbrun eller som Ernst uttryckte det diarrefärgad panel, 40-tals kök och kullriga trägolv. Rent praktiskt kan det vara svårt och det är också en trivselfråga. Köper man ett gammalt renoveringsobjekt måste man väl få ha den stil man trivs med. Kanske inte så roligt att bo i ett murrigt museum om man inte gillar det. 

Tyvärr finns det massor av gamla fina hus som förfaller med vackra spegeldörrar, fantastiska kakelugnar, snickarglädje och genuina trägolv. Mitt hjärta gråter när jag ser detta och jag önskar att någon inser husens värde oavsett om de målas helt i vitt eller har brungula originalpaneler. Jag tror att ödehus som får stå och förfallet är värsta fienden mot vårt kulturarv, inte Ernst.

Varje dag i flera år har jag passerat ett ödehus på väg till Onsala som blev mer och mer vandaliserat. Vilken lycka när jag såg att någon köpt huset och började renovera. Det blev både större och modernare men huset revs inte utan är kvar som kärnan i byggnaden. Sånt värmer mitt "ödehushjärta". Själen är tillbaka i huset och det får leva vidare.

Jag tror inte att husets själ dödas av att man planslipar ett gammalt trägolv eller att barnbarnen inte kommer att kunna förstå hur ett gammalt hus såg ut förr. Jag tycker att vi i Sverige är fantastiska på att bevara gamla historiska hus för eftervärlden. Nästan vart man än åker i landet finns det parker och områden med välbevarade hus i original med genuina inredningar från i stort sett alla tidsepoker. Bara här i Göteborg och Kungsbacka finns det hur många ställen som helst där man kan känna historiens vingslag i röda torp, högloftsstugor från 1600-talet, slott och herresäten. Vi har semestrat med barnbarnen under många år och sett åtskilliga historiska hus av alla de slag så det vet nog hur man levde förr. 

Vad tycker du?

Jag vill också tipsa om en underbar blogg med sagolika bilder med trolsk norrlandsnatur och bygderomantik och texter som berör på djupet; Jonna Jintons blogg  


Ha en fortsatt skön sommar & kramen