Idag har jag varit ute på en härlig vinterpromenad. Solen strålade och det var så fint i naturen. Vi har ett tunt täcke med snö och -3 grader. Såg några frostnupna som jag tror var nypon som satt kvar i kala rosenbuskar. Börjar så smått drömma om när dessa buskar får liv igen och rosorna doftar så där som bara rosor kan. Jag vet att det inte är så långt borta, tiden går så fort. Men jag har sagt att jag ska träna att leva i nuet så jag passar på att njuta av den dag som är. Det är en konst i sig men nog så viktigt.

  
Foto: eva49.bloggo.nu

Började så smått tänka på semester och kom då att tänka på våra osannolika historier med borttappade nycklar. Förrförra året var min syster Eva och jag på en semestertur till Skåne med barnbarnen. Vi hade en fin semester med många äventyr och en kväll åkte Eva och Amanda iväg till en hästgård för några timmars ridning. Allt gick bra men när det var dags att åka tillbaka upptäckte de att bilnyckeln var borta. Till slut enades de och hästägarinnan om att kanske försöka leta efter nyckeln även om det var som att leta efter en nål i en höstack. Just då kom en stor höleverans till gården och det innebar att Eva och Amanda skulle försöka leta på egen hand i helt okänd miljö. Ägarinnan ritade upp en enkel karta i all hast. De gav sig i väg i en lånad bil efter en liten skogsväg som slingrade sig genom skogen. När de kom fram till en bom var det bara att traska till fots. Nu började det skymma och det knakade i buskar när hjortar skuttade iväg. De tyckte att det började kännas lite olustigt men kom iallafall fram till en hög backe som de hade galopperat uppför. Nu sprang Amanda iväg lite före och högst upp på backen stod hon plötsligt med nyckeln i handen. Den hade ramlat ur fickan. Den kvällen slutade bra och vi undrade länge hur det ens var möjligt att hitta nyckeln ute i terrängen. Dagen efter åkte vi till Tosselilla och när vi kom till stugan upptäckte Eva att hennes börs var borta och för en gångs skull hade hon kontanter, närmare tusen kronor. På morgonen ringde vi och börsen var inlämnad till receptionen med pengarna kvar. Till saken hör att vi brukar ha väldig ordning på både nycklar och börsar.

Det kanske man inte kan tro när vi förra sommaren åkte iväg till Öland och då hade vi med en extra bilnyckel för att ändå vara på den säkra sidan. Allt gick bra utan missöden och väl hemma började vi söka extranyckeln. Den var borta. Vi ringde till Böda Sand och mycket riktigt hade de fått in nyckeln som någon vänlig själ hittat på stranden. Det var nästan för tokigt för att vara sant! Nu tror jag att vi fått vår beskärda del av turen så i fortsättningen får vi nog ha nycklarna i ett snöre runt halsen och hoppas på det bästa.

Ha en fin helg alla mina vänner. Kram