Varje sommar har sin egen "sommarplåga" och då syftar jag inte på alla smådjur och insekter som förpestar tillvaron utan på musik som plötsligt dyker upp från ingenstans och blir superpopulära. 

Sommarens plåga sjungs av en norsk tjej som kallar sig Kamferdrops och hon har gjort en av årets hetaste sommarhits, covern på Kikki Danielssons och Ole Ivars gamla dänga "jag trodde änglarna fanns" från 1999. Hörde den första gången i början av juni i "Sommarkrysset" och sen var jag fast. Jag blir bara så glad när jag hör den och det är ofta eftersom den spelas hela tiden på radion. Vet inte vad det är, om det är min gamla dansbandsådra som kickar in eller om det beror på min fascination för änglar eller kan det vara saxofonsolot. Hur som helst så sjunger hon väldigt speciellt och hon vill absolut inte skylta med vem hon är och att hon är så hemlighetsfull väcker också nyfikenhet. 

Som hon själv säger; " Kamferdrops ska vara ett rum där man kan göra exakt vad man vill. Det är intressant att se hur folk reagerar på det man gör utan att de vet hur man ser ut eller vilket kön man har." Förstår tanken bakom för videon till låten är verkligen helgalen och flygande Kikki änglar är lite för mycket så jag visar klippet från Sommarkrysset.

Med sommarplågor är det ofta så att endera gillar man dem eller också inte alls och det är nog så med denna också. Varje sommar kommer nya och vissa går spårlöst förbi medan andra stannar kvar. 

Det är inte så ofta som jag blir helt hänförd när jag lyssnar på ny musik men ibland händer det. Två exempel de senaste åren är Mando Diaos underbara "Strövtåg i hembygden" och Miriam Bryants fina tolkning av Taubes "Ett sista glas"  Jag vet inte om just dessa kan räknas till sommarplågor men har du några som du kommer ihåg?

Välkommen mars - efterlängtad vårmånad. Det finns inget som slår den här första dagen med ljumma vindar och fågelkvitter. Hela jag fylls av den underbara känslan att nu är det vår... Aldrig lockar min trollskog som nu. Vill känna doften av den blöta mossan, vandra under de höga granfurorna och insupa all den uppbyggande kraften som strömmar emot mig. Alla orostankar försvinner som genom ett trollslag och jag känner sån tacksamhet och glädje att jag får uppleva ännu en vår. Varje dag är värdefull och unik i sig. Jag har lovat mig själv att ta till vara varje timme och minut  och bara njuta. Städning och annat får spela en underordnat roll och lite skit i hörnen har ingen dött av. Ni vet väl att "dammtussarna under sängen är änglarnas små tofflor".  

Livsandarna vaknar efter vinterns stillhet och kreativiteten återvänder sakta men säkert. Plötsligt ser jag hemmet med nya ögon och möbler har fått en ansiktslyftning med ny färg. Berättar mer om min hemstyling i ett kommande inlägg. 

Nu ska jag titta på favoritprogrammet "Hem till gården" och sen blir det promenad i min älskade skog. 

Vårkram