Vi hade lyckan att få fira midsommaraftonen tillsammans med barnbarnens farmor och farfar och resten av familjen. Alla utom äldsta barnbarnet som var på semester i Kroatien. Vi bjöds på en fantastisk buffé med delikatesser av alla de slag. Mätta och belåtna begav vi oss mot midsommarfirandet på Hembygdsgården. Här var det många festglada människor och vädret visade sig från sin bästa sida. 

  

 
Min syster, som har fotobloggen Evas fotoblogg Refugium, trivs med kameran i naturen och här finns det motiv i mängder. Riktiga blomsterängar som fanns i min hembygd när jag växte upp men som försvunnit mer och mer.





Festandet fortsatte med kaffe och tårta i lusthuset som ligger så vackert i värdparets magiska trädgård. Perfekt sitta inomhus och mysa för nu kom regnet som på nåt sätt hör ihop med vår svenska midsommar. Men som, tack och lov, upphörde efter några timmar lagom till grillandet. Tusen tack till våra gästfria värdar och familjen som gjorde vår midsommarafton till ännu ett vackert minne.

Midsommar, denna underbara tid så full av magi och återvändande liv. Nu blommar det som aldrig förr, grönskan är genomskinligt skir och fåglarna håller serenad. Det känns nästan som naturen gör sitt allra bästa för att värma våra vinterfrusna själar. Jag önskar att jag kunde hålla kvar den här tiden en liten stund längre bara för att hinna uppleva varje litet under som sker dagligen och stundligen. Men eftersom jag vet att detta inte är görligt får jag anamma den tid som ges och ta tillvara varje sekund så gott jag kan. Släppa alla måsten och bara njuta av stunden …





Midsommaraftonen kommer jag och min syster fira med familjen hos dotterns svärföräldrar. De bor på en sån vacker plats och att bara få umgås med nära och kära, underbara människor som bara vill mig väl fyller mitt hjärta med tacksamhet. 

Visst känner jag förväntan men också en lätt stress över sommaren som går alldeles för fort. Jag finner en viss tröst i att jag inte är ensam med dessa känslor. Många beskriver hur de tycker att tiden rusar förbi. Visserligen känns det så men trots allt är tidens gång densamma och det kanske är mitt lilla hjärnspöke som är i farten. Men lätt är det inte att träna på att "fånga dagen". Carpe Diem eller fånga dagen är ett uttryck som används om och om igen och aldrig verkar gå ur tiden. Men hur gör man?

Läste på bloggen "Ett liv i balans" om 7 råd hur man fångar dagen;

Använd dina sinnen
Gör något nytt
Tillåt dig att glädjas
Känn tacksamhet
Byt ut ordet måste - mot vill
Förlåt och släpp taget
Lär dig glädjas åt det lilla och se det stora i alla människor

Det som är midsommar för mig, förutom familjetid, är en blommande sommaräng och jordgubbar. Tänk att sitta bland blommorna med en ljum vind som drar förbi och äta solvarma jordgubbar. Kan livet bli så mycket bättre?

Visa vid midsommartid är min favorit och jag tycker texten är så vacker. Den är en av svensk vistraditions mest kända sånger och skrevs 1946 med musik av Håkan Norlén och text av Rune Lindström.