Efter regn och rusk kom den gudomliga värmen tillbaka lagom till helgen. Vet inte om kriterierna för brittsommar är uppfyllda, tror att det ska vara i början på oktober om rätt ska vara rätt. Men det är så himla skönt så vad spelar det för roll? Motionsrundan blev längre än planerat för jag hade ingen lust att gå in. Tog en liten omväg förbi kvartersbutiken och köpte en strut med mangosorbetglass. Kan det vara sommarens sista glass? Verkar bli lika fint i morgon så då blir det en utflykt till Botaniska Trädgården i Göteborg. Spännande se förvandlingen sen i våras när vi senast var där. Då låg allt i sin linda, färdigt att spricka ut och nu förbereder sig naturen till vinterns vila. 

Det känns som en brytningstid med både blommande växter och höstfärger som sakta men säkert visar sig. En ljuvlig tid att vandra i skog och mark och många små mirakler att begrunda. Hela mitt sinne fylls av olika sinnesstämningar. Vissa dagar med vemod och gråtmildhet men för det mesta med glädje och positiva tankar. För mig är hösten tid för reflektioner och eftertanke. Jag kan nästan likna hösten med tiden runt det nya året. För många av oss är det naturliga omstarter när vi är tillbaka i våra invanda rutiner igen men det kan också vara en restart när vi väljer helt nya stigar att gå. 

Lagom till fredsdagen pyntades rondellerna här hos oss med duvor och fredsmärken. De lyser upp så fint där de hänger i trädet. De är inte bara dekorativa de har också ett viktigt budskap till en allt oroligare värld.

Plötsligt en morgon känns det annorlunda. Det går väldigt fort, oftast över en natt. En krispigare känsla i luften, en annan doft, mer mullmättad. Hög luft som berättar om annalkande höst. Det är tystare. Fåglarna återerövrar luftrummet från gräsklippare och utombordare. Det är tomt på stranden, idag badar ingen, men det ligger en kvarglömd handduk på en sten.  Badtermometern flyter fortfarande under bryggan men ingen är längre intresserad av att veta temperaturen. Förra veckan vimlade fjärden av segel, idag ligger den nästan öde. En ensam motorbåt stävar förbi. Det ser kallt ut i sittbrunnen. 

Jag har nu tagit till mig hösten fullt ut. Vi har haft några stormiga och regniga dagar men idag på min morgonpromenad sken solen och jag passade på att plocka en liten blombukett. Är nog mest sånt som betraktas som ogräs men jag tycker att de är så vackra. Härligt att man kan plocka blommor i mitten på september. Ernst ord om enkelhet passar så bra in på sånt jag uppskattar.

Vet inte om dessa vita blommor är vildblommor eller om de kan ha spridit sig från någons trädgård. Känner inte igen dem men söta är de. Våran lilla kattfröken Kajsa älskar blommor precis som matte och hon ger sig genast i kast med att undersöka dem. Det tog nog på krafterna för hon tog sig en liten powernap mitt i den spännande blomsterleken. 

Såg att varmare väder är på väg till helgen så det kanske blir ett sista dopp i havet. Bara att njuta så länge det varar och sen ser jag fram emot en lång och mysig höst. Jag tycker så mycket om Tove Janssons Höstvisa och den ger mig en skön och hoppfull höstkänsla. 

Under veckan har naturen visar sig från sin allra bästa sida. Strålande sol över glittrande hav och 16 grader väcker sommarandan i mig. Nästan så jag hade lust att hoppa i badet och det var en och annan som passade på att ta ett uppfriskande dopp. 

Anne-lie har varit på en välbehövlig minisemester med andra ponnymammor från stallet. De har varit på ett ridläger på Tunarps Säteri. Efter alla timmar i stallet som stöd för sina hästälskande barn är det nu deras tur att få egentid med ridning och återhämtning. Amanda har också haft fullt upp under helgen med att ta "grönt kort" som behövs för tävlingslicens, hopptävlingar denna gång som åskådare och den vanliga träningen med Comsist. När det kör ihop sig hoppar jag och syrran in och fixar stalltjänsten. I dag fick vi besök av en trevlig morfar som tittade in med sitt lilla barnbarn. Hon ville se hästarna men blev fort less och ville fortsätta promenaden. Vi sa om några år kanske ni får dra henne från stallet ;-) Stallkatten spanar in våra förehavanden i spiltan och sen vill den gärna gosa en stund och charma till sig lite extra mat. Inte svårt när min syster är med ;-)
 

När vi var på väg mot stallet höll vi på att köra på en älg som kom störtande över vägen med en torkvinda på hornen. Stackars djur som säkert var vettskrämd. Vi ringde direkt till polisen och de sa att de hade koll på detta. Hur exakt vet jag inte men de hade kontaktat skyddsjägare i alla fall. Det är tydligen vanligt att älgar fastnar i torkvindor så jag hoppas att folk sätter ihop vindorna när de inte används. Hemskt se djur som plågas, blir ledsen och funderar hur det gick med älgen. 

När vi var färdiga med stallet tog vi en tur ner till Röda Holmen. Välbesökt badplats under sommaren men nu är det tyst och stilla. Endast några modiga badare och några personer som liksom vi njöt av att vandra efter upptrampade stigar. Här är så vackert under sommaren men lika fint nu när lugnet råder. Solglittrande hav och varma vindar gör meditationsstunden på den varma klippan till en stund när jag stänger ute alla bekymmer och funderingar och själen finner ro.

 


Blodmåne satte igång fantasin och jag klev upp runt fyra för att fånga denna sensationella händelse på bild. Det visade sig lättare sagt än gjort. Visst såg jag månen och det var spännande men bilden blev allt annat än bra så jag lånar en av alla blodröda månar som har cirkulerat på webben. Tycker att den här bilden är så fin. Lyckades ni bättre med fotograferandet?
 

                    

Ha en fin & mysig dag. Brittsommarkram              

Anne-Lie och Anders var bjudna på bröllop så vi tillbringade helgen med Amanda och Alexander. Vädret var strålande så vad passar bättre än lite glassorgie. Mums!!!  

Vi packade picknickkorgen och gick ner till havet. Satt på klipporna och njöt av värmen och gofikat. Amanda och Alex var som vanligt på upptäcktsfärd och hittade en genomskinlig räka och en svart liten ål. Har aldrig sett en ål tidigare och kanske kommer den från ett projekt med utplanterade ålar i Halland. Sen blev det bad och vattnet var fortfarande ganska behagligt med 17 grader. Skönt uppfriskande kan man säga. Kvällen fortsatte med filmtajm.

På söndag var det dags för hästspaning igen. Vi åkte mot Varberg där Amanda ville kolla en häst som hette Comsist som hon provridit tidigare och som hon var väldigt förtjust i. Jag var till en början lite skeptisk när jag hörde att Comsist var 16 år men då sa Amanda de bevingade orden ; "men mormor, det är ingen ålder på en häst". Ingen kan säga "men mormor" som Amanda!!!! Så fort jag såg Comsist blev jag omvänd och faktiskt lite kär. Han var så fin och välskött och Amanda känner sig trygg och älskar att rida på honom. Vi fick oss en riktig motionsrunda i skogen när de red ut och de var så fina ihop. Efter skogsrundan red de i paddocken. På fredag är det tredje gången gillt med provhoppning och jag undrar om inte Amanda hittat sin prins. Amandas nöjda ansikte efter ridningen säger väl allt. Hur som helst, den häst som Amanda slutligen bestämmer sig för får det bästa hemmet någonsin och massor med livslång kärlek.

Ha en bra tisdag alla och kramen :)