Så här i juletider går tankarna till barndomens jular. Det är både glädjefulla minnen men även ett visst vemod. Julfilmerna avlöser varandra på tv och de flesta har jag sett åtskilliga gånger. Det är något med dessa filmer som alltid lockar fram en tår. Kan det vara att det är så vackra miljöer. så genuint fina och snälla människor eller kan det vara att det ofta handlar om familjen. Filmerna slutar alltid med att det goda segrar och snön kommer som på beställning. Hur som helst triggar de igång måbrakänslan och det kanske behövs nu när nyheterna fylls av våld av alla de slag.

Julaftonen firade jag med familjen hos min dotter med familj. Vi hade skönt och lugnt med god mat och julklappar. Jag och min syster fick en övernattning med spa på Marstrands kusthotell. Vi gillar spabesök så det ser vi verkligen fram emot. Familjen är bäst och att umgås med barnbarnen är guld värt. Nu några dagar har det varit soffhäng för hela slanten.
 

Vi hade lyckan att få fira midsommaraftonen tillsammans med barnbarnens farmor och farfar och resten av familjen. Alla utom äldsta barnbarnet som var på semester i Kroatien. Vi bjöds på en fantastisk buffé med delikatesser av alla de slag. Mätta och belåtna begav vi oss mot midsommarfirandet på Hembygdsgården. Här var det många festglada människor och vädret visade sig från sin bästa sida. 

  

 
Min syster, som har fotobloggen Evas fotoblogg Refugium, trivs med kameran i naturen och här finns det motiv i mängder. Riktiga blomsterängar som fanns i min hembygd när jag växte upp men som försvunnit mer och mer.





Festandet fortsatte med kaffe och tårta i lusthuset som ligger så vackert i värdparets magiska trädgård. Perfekt sitta inomhus och mysa för nu kom regnet som på nåt sätt hör ihop med vår svenska midsommar. Men som, tack och lov, upphörde efter några timmar lagom till grillandet. Tusen tack till våra gästfria värdar och familjen som gjorde vår midsommarafton till ännu ett vackert minne.

Det har varit mycket nu men på ett roligt sätt. Älskade barnbarnet har firat 18-årsdag och körkort och sen kom morsdag. Härligt när hela släkten träffas under roliga former. Vi hade tur med vädret och firade födelsedagen ute i partytält. Flera i släkten är allergiska och nu kunde även hunden Godfrey vara med utan att någon blev sjuk. Han är så söt och vill gärna vara med. 

Blev bjuden på morsdagsmiddag på gamla stationshuset Blomstermåla vid Särö Västerskog. Maten var himmelsk, rödtunga med apelsin-rosmarinsås och zucchinispagetti. Restaurangen där väggarna talar om många historiska middagar. 

"Med kärlek på tallriken och ro för dina sinnen." 

1904 invigdes järnvägen som slingrar sig utefter den vackra kuststräckan mellan Göteborg och Särö. Säröbanans slutstation som fick namnet Särö Västerskog uppfördes intill ångbåtsbryggan. På 50-talet inträffade något som väckte munterhet. Två av de svarta ångloken som stod i lokomotivstallet över natten hade under de mörka timmarna målats med blommor och blad i färgerna rosa, gult och vitt. Lokförare och eldare, som övernattade i Särö trodde knappt sina ögon när de upptäckte det hela. 

En sån här dag går mina tankar till min fina mamma som inte längre är med oss men som för alltid lever kvar i våra minnen. Min mamma jobbade som hembiträde några år och på bilden är hon med familjens baby. Så saknad ...
 

Påsken kom med värme och sol från en blå himmel. Nu åkte vinterkläderna av i hast och fram kom vinterbleka ben i full frihet. Det blev också ett premiärdopp i havet. Det är något speciellt med årets första bad så befriande och uppfriskande. Jag tog verkligen till mig min nya insikt att bejaka påsken och det är inte svårt när vädrets makter var så givmilda. 

Allt gick så fort, plötsligt kläddes alla träd i skir grönska och skogen lockade till långa promenader. Jag har vandrat på okända stigar och sett nya platser. Nu är skogen som allra vackrast och det rogivande lugnet infinner sig direkt. Jag blir lika fascinerad varje år över vitsippornas ankomst och ser de som vårens budbärare.

J

För mig har alltid midsommaren varit magisk och något av det svenskaste jag vet. Den trolska stämningen när jag vandrat i sommarängar och samlat sju sorters blommor. Prinsen kom aldrig till mig i drömmen men väl i verkligheten ;-) 

Jag gillar traditioner och tycker att de är viktiga men med tiden ändras de allteftersom. Under många år samlade vi blommor och band kransar men i år tog vi lite lätt på det och använde konstgjorda. Det finns så många vackra av alla de slag både naturtrogna och de lite glammigare. Barnbarnens farmor kom med egenhändigt bundna kransar också så alla fick välja sin huvudbonad. 

Vi firar oftast med familjen och då ingår det sedvanliga sillbordet till lunch och grillat till kvällen. Oftast är vi hos min dotter som bor vid havet och där några eldsjälar ställer till med dans runt midsommarstången. 

Det brukar bli bad framåt kvällningen men i år har vi redan badat så mycket så vi tog en promenad med Godfrey  istället. Godfrey är en underbar hund som kommit från Irland genom Hundar utan hem. Det var hans livs första midsommarfirande. Han brydde sig inte så mycket men när dansarna gjorde raketen tyckte han nog att det blev lite väl livat.