Är inte detta ett helt fantastiskt nytt ord?

Första gången jag hörde talas om novent var i ett reportage i Aftonbladet. När du firar novent tänder du ljus varje söndag i adventsstaken, men åt fel håll, adventstaken förvandlas då till noventstake. Börja med ljuset längst till höger, när advent väl är här så möts fjärde novent och första advent på ett och samma ljus, längst till vänster. I år började novent den 11 november.

För mig som älskar julen är det här en ljusning i novembermörkret. En skön smygstart med ljus, slingor, blommor och kanske lite julbak om man har lust. För mig innebär det lite vackert julpynt i silver, vitt och kanske en krans på dörren.

En liten uppdatering så här i juletid. Första adventsljuset är tänt och den där mysiga julkänslan börjar infinna sig. Ni som känner mig vet att jag älskar julen och försöker njuta så mycket jag bara kan. Barndomsminnen poppar upp och jag minns med tacksamhet och glädje alla fina jular under de åren. Det kan vara en Alladins ask eller en Twistpåse i affären som får mig att roat minnas hur jag och min syster kivades om favoritgodiset. När jag växte upp bodde vi i en by i Norrland och där var det julstämning som taget från en gammeldags julbonad. Husen efter vår lilla byaväg låg utspridda i snölandskapet och träden hade klätts i den vackraste vinterskrud. Dan före julaftonen följde vi med pappa ut i skogen och hämtade julgranen som sedan kläddes samma kväll. Underbara minnen som jag sparat i mitt innersta och de ger mig ro att tänka på så här många år efteråt. 

Även om västkusten inte bjuder på vita jular så ofta och att stjärnhimlen bara kan anas får jag den där speciella känslan i alla fall när alla stjärnor och ljusstakar tänds i decembermörkret. Jularna ändras allteftersom och man går in i nya kapitel. Numera prioriterar jag att umgås med familjen och vänner, gå på den traditionella julkonserten och i övrigt gör jag lite vad jag vill. Jag njuter av Ernst på TV som julstökar och som får allt se så lekande lätt ut. Värmer mig framför fejkbrasan med en god glögg och hämtar inspiration i julheminredningstidningar. Sätter på julmusik och tar en liten svängom bland julpyntet. Om sanningen ska fram så har vi inte så många jultomtar men desto mer ljusslingor och kransar. Jag har under åren frossat i rött så det är sparsamt med det också. Den gamla kyrkan som spelar vacker musik kommer alltid fram och varje gång går mina tankar till min vän som gav mig den för många år sedan. Nostalgiska saker blandas med nya som jag köpt på loppisar och årets nytillskott är jag mycket nöjd med. En liten vit halmbock som pryder arveklockan som jag gjort om till ett litet tittskåp. Till mina adventsljus hittade jag en vit glasbricka, rosa glitterkulor och änglasiffror. Det är inte klokt vilka fynd man kan göra på secondhandaffärer. På bilden är också räven som jag blev så förtjust i på Ikea och deras rosa ljus. 

Om man nu fick önska skulle jag bli glad för lite snö på julaftonen för det kan jag sakna från Norrland. Liksom de ljusa nätterna på sommaren men jag är så glad för de korta vintrarna här nere så det överväger med råge för en sommarmänniska som mig ...

Eftersom heminredning är ett stort intresse väljer jag det som tema i Bosse Lidéns nya utmaning. Jag har förenat nytta med nöje kan man säga under min spaning på stan. Är ute efter lite nya heminredningsprylar som kan piffa upp mitt vintertrötta hem.














Jag kan berätta om en pinsam förväxling som hände mig för ett antal år sedan. Jag och en väninna var på väg ut från en affär när jag plötsligt ser mitt x som jag inte träffat på många år. Jag stannar upp och säger; "Det var inte igår, så roligt se dig" Han ser lite konfunderad ut men säger "detsamma". Frågar hur han har det och han svarar "jo, tack bra". Jag avslutar med: "ha det så gott och hej då". När vi kom ut frågade min väninna vem killen var. Då slog det mig att trots att han var väldigt lik min före detta så var han ju alldeles för ung. Milda himmel så pinsamt och jag hoppade in i bilen och försvann med en rivstart från platsen. Undrade så vad killen tänkte men han kanske trodde att jag var en väninna till hans mamma :-))

Lekkramar / Gunilla

Det är eftermiddag och mörkret faller så sakteliga utanför mitt fönster. Tanken på att vi går mot advent gör mig så glad och jag ser fram emot alla glittrande ljus i trädgårdar och fönster. Nu behövs mängder med ljus för att lysa upp det kompakta november mörkret. Tycker nästan inte att man kan få för mycket av ljusslingor och stjärnor. 

I dag har vi varit till stallet och gjort de vanliga sysslorna och även hälsat på Comsist i vinterhagen. Han är så söt och kommer så fort vi ropar hans namn. I dag fick han lite hård bröd och en morot som tröst eftersom Amanda inte skulle rida i dag ;-) I måndags när Amanda slutade skolan 4 var vi med på träningen. Kvällen var varm och så otroligt vacker med en spektakulär solnedgång. Vi brukar parkera bilen och sen ta en genväg till stallet över ängarna. När vi gick hemåt var det kolsvart och vi hade bara ficklampan på mobilen. Kändes spännande och lite skrämmande på samma gång. Vill ju inte stöta på en älg eller en flock vildsvin i mörkret.  Får nog skaffa en bättre ficklampa tills nästa gång. Inte för att jag vet vad jag skulle göra om jag plötsligt står öga mot öga med skogens konung men jag vill nog ändå vara beredd. Amanda sa att hon har inga problem med att gå hem ensam i mörkret, hon tyckte bara det var mysigt. Tystnaden här ute är total och mörkret omsluter oss så visst upplever jag också en rofylld mysighet.  En sån tystnad som är bristvara i det vanliga vardagsbruset. 
 

Foto; Evas Fotoblogg

Det blir många turer mellan Mölndal och Kungsbacka och det är skönt att vi kan låna en bil av dottern. Bilen är en Chrysler Voyager som de hade tänkt ställa av nu när de har en ny leasingbil. Det är mest syrran som kör och hon älskar automatväxeln. Vi har många härliga semesterminnen med den här bilen. Under sex år reste vi tillsammans med barnbarnen till Skåne, två gånger till Öland, till Ulricehamn och två gånger till Fun City. Vi bodde i stugor på campingplatser och varje dag var ett äventyr. Så många roliga och oförglömliga minnen. Bilen har också varit toppen när vi åkt runt på loppisar i sommar eftersom den är så rymlig att man får med allt. Inte att förglömma när tjejerna skall hämtas på disco i Göteborg är den bra för det ryms 7 passagerare. Kommer nog att sakna bilen trots att det inte är någon billig bil att köra. Den slukar bensin och nu har kylaren börjat läcka vatten så det gäller att ha vattenflaskor tillhands. Blir en tur till verkstan snart. 

Plötsligt händer det brukar man säga och igår fick vi vår beskärda del av dramatik. Först körde en bil på ett vildsvin alldeles här vi bor och sen fick tre polisstyrkor rycka ut till en buss där en narkotikapåverkad man med yxa skrämde upp passagerarna. Jag råkade titta ut och såg till min häpnad bussen och polisbilarna med blåljus. Man blir ju rädd när såna dårar kan dyka upp vart som helst i vår vardag. Lyckligtvis gick det bra denna gång och ingen hann bli skadad. Skrämmande med allt detta våld som kan drabba vem som helst av oss. Senast i dag läste jag om en tvååring som blev överfallen när han stod och väntade på bussen med sin familj av en helt okänd man. 

Nu är det dags att krypa till kojs med den underbara boken Axels tid av Lars Lerin som sällskap :-)


Så gonatt kära vänner och ha en fin fredag