Hösten rullar på, vi är i slutet av september och jag och min syster vandrar mycket i naturen. Det luktar så gott i skogen och luften känns högre. Inte så många färger än men vackert ändå.

Vi har också hjälpt till i stallet ganska mycket när Amanda har långa skoldagar. Skönt med rejäla stallsysslor så man får ta i lite. Comsist är så gullig och hälsar oss med igenkännande gnägganden när han ser oss. Lite tokigt blev det en dag när han bytt hage. Vi traskade förbi men då kom han springande i full fart så vi skulle se honom. Inte helt lätt känna igen hästarna med flugmössa och täcke på ;-) Jag kommer från en gammal bondesläkt och jag undrar vad de skulle säga om de kunde se dagens hästar i senaste outfit :-) Skämt åsido men det är nog skönt för hästarna att få lite skydd mot flugor, blinningar, bromsar och andra insekter som irriterar. Vi brukar smörja en kräm på frambenen för att slippa styngflugeägg. Har lärt mig mycket om äckliga kryp som jag aldrig hört talas om tidigare.
 

Comsist mumsar i sig stödhö när det inte finns så mycket näringsrikt gräs kvar i hagen

Sköna höstdagar i stallet som skänker avkoppling och återhämtning. Det går inte att beskriva men det är en speciell känsla tillsammans med Comsist. Har svårt att förstå varför inte ridning är avdragsgill friskvård. Jag började rida som vuxen och det blev min räddning när jag höll på att gå 

in i väggen. Då skrev jag på min hemsida;  

"Ridning är ett sorts kompanjonskap. Hästen lånar dig sin styrka, snabbhet och elegans som är 
större än din. Du för din del leder honom och delar med dig av din kunskap som är större än hans. Tillsammans kan ni nå en fulländning som ingen av er skulle kunna nå var för sig".

Nu har Amanda fått sin älskade kompis Comsist. Hon föll direkt för den charmiga ponnyn redan första gången hon såg honom. Man kan nog säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Det var lite pirrigt i måndags tills besiktningen var klar men det gick jättebra och nu står prinsen i sin box i det nya stallet. Säkert förvirrande tills han vant sig vid alla främmande lukter och ljud. Han saknade nog sitt trygga stall och de fina tjejerna Nicolina och Olivia som haft honom i många år. Måste vara jättesvårt att sälja en älskad kompis, mycket känslor och saknad. Hoppas det är en liten tröst att han hamnat i en familj som kommer att göra allt för att han ska känna sig trygg och trivas. Amanda är världens gulligaste tjej och jag är så glad att hennes dröm om en egen ponny slagit in. En dröm som hon haft sen hon var riktigt liten och lekte med "my little ponny". 

Första dagen gick vi tidigt till stallet för att se om Comsist funnit sig tillrätta. Han var pigg och nyfiken på allt som hände runt omkring när hästarna skulle ut i hagarna och hade bråttom att hänga med. Amanda tog ledigt från skolan för att de skulle ta det lugnt och rida i paddocken när de var ensamma. Det gick hur bra som helst och de hade en skön ridstund med skritt, trav, galopp och lite hoppning. Comsist är en rutinerad ponny som Amanda litar på och känner sig trygg med och det är en fröjd att se dem tillsammans. Stor lycka till Amanda och Comsist som funnit varandra.