... när det är som mörkast och ska påminna oss om hoppet. Luciafirandet har sin bakgrund i folktro och historiska fakta. Sankta Lucia är ett helgon med ursprung från Sicilien och inom kristendomen har man firat helgonet vid årets mörkaste dag sedan medeltiden. 13 december var speciell långt innan luciatåget blev tradition. Lucianatten räknades som årets längsta natt och enligt folktron var den farlig, då övernaturliga makter var i rörelse. Folk höll sig vakna och för att inte somna åt man mat – som den moderna lussevakan.
Under 1700-talet kom traditionen med en helgonlik kvinna i vit klänning och ljus i håret till Sverige. Traditionen uppstod i Tyskland – i något annorlunda form. Den svenska lucian, likt dagens, nämns för första gången 1764.
Det moderna luciafirandet anses ha startat 1927 i Stockholm när tidningen Stockholms Dagblad anordnade det första offentliga luciatåget. Seden spreds snabbt runtom i landet – oftast genom initiativ från lokalpress, som arrangerade luciatåg och omröstningar om vem som skulle få bli Lucia. Från början uppträdde lucia ensam eller med en eller två följeslagare. Så småningom fick hon ett större följe med tärnor och stjärngossar.
Lussefika med tända ljus och vacker sång på tv i den tidiga morgontimmen är något av det mysigaste jag vet. Jonna Jinton, denna magiska tjej från grundtjärn har gjort en vintertrolsk film som en hyllning till Luciadagen. Det är tända ljus, snötung skog, vacker musik och en strålande lucia. Ett sagoväsen från de stora skogarna och stämningen finns i varje vrå.
2 kommentarer | Skriv en kommentar